Dag 4: VM Tempo
Dagens inlägg kommer inte beröra matcherna lika detaljerat som tidigare. Vitsen med detta är mest för att jag såg matcherna idag och förhåller mig ytterst oimponerad. Japan och Kamerun förtjänar inte att göra mål i ännu en extremt tråkig match. Danmark är uddlösa utan en frisk Bendtner och Hollands anfallsspel tog inte fart förrän i den 65e minuten när Elia byts in och trampar igång på vänsterkanten. Dagens hetaste var, för mig, när Alcaraz överglänste nickspecialisten Cannavaro och trycker in ledningsmålet för Paraguay - gorgeous!
Ett begrepp som jag har tänkt på mycket idag är "VM Tempo" och tyvärr är det inte smickrande för närvarande där majoriteten av matcherna hittills har varit väldigt innehållslösa. Bolltempot får ingen fart när vi har spelare som inte levererar uppspel med auktoritet, Slovenien och Serbien led av det under gårdagen. Bollkontrollen har inte varit klockren och det handlar till största del på att den individuella skickligheten i vissa lag är låg - Algeriet och Australien har flera spelare som inte kan ta emot en passning när de är i rörelse och grekerna släpper in sitt andra mål mot Sydkorea när Vyntra serverar Park bollen på silverfat efter en skrämmande dålig mottagning. Samtidigt har vi spelare som drar sig för att utmana; en såpass stark spelare som Krasic i Serbien har gjort sig ett namn på att virvla förbi ytterbackar till vardags men han var en skugga av sitt vanliga jag mot Ghana. En stor fråga för mig har under dessa dagar varit: Är rädslan för att förlora starkare än viljan att vinna? Ett lag som ger allt och förlorar (Nigeria) går starkare ur striden än ett lag som fegspelar och till sist blir straffade i slutminuten (Serbien).
Det kan mycket väl vara så att vi har blivit bortskämda av fotboll i världsklass på klubbnivå i och med den fantastiska kvalitet som finns i Serie A, Ligue 1, La Liga, Premier League, Bundesliga och framförallt i Champions League. VM för fyra år sen vill jag minnas som hetare, intensivare och mer engagerande. En stor nackdel för oss svenskar är såklart att vi inte är representerade men samtidigt tror jag inte att det är huvudproblemet. Jag, liksom er, älskar att se bra fotboll och vi ska inte måla fan på väggen för tre matcher har varit bra hittills. Tyskland, Sydkorea och Argentina har visat god initiativförmåga och har således belönats, merparten av förlorarlagen har inte gjort sig förtjänta av bättre öden och det är nog för att de är just tama och idéfattiga.
Holland - Danmark 2-0, Soccer City. Underhållningsvärde: 2 av 5 vuvuzelor.
Lågt betyg tack vare den dåliga kvaliteten på passningsspelet, jag förväntade mig mycket mer! Holland är en stormakt internationellt och Danmark är Skandinaviens bästa lag gällande passningsspel. Vill kunna säga att detta beror på bra försvarsspel men verkligen inte, inaktiva löpningar och dålig rörelse överlag. I en sömning match vaknar jag till när en spännande vänsterytter byts in. Matchens Lirare: Eljero Elia.
Japan - Kamerun 1-0, Free State Stadium. Underhållningsvärde: 1 av 5 vuvuzelor.
Lågt betyg men den här matchen var extremt tråkig. Var det någon som såg Samuel Eto'o? Han sniglar sig genom största delen av matchen och gör kanske två bra saker mot ett Japan som inte försvarade sig särskilt väl. Afrikas Bäste Spelare? Knappast. Japan slår oändligt många crossbollar i djupled som inte resulterar i något men till sist drar Matsui in ett inlägg till Keisuke Honda (som spelar ensam forward trots att han är yttermittfältare och trots att coach Okada har fyra renodlade forwards att välja mellan) som kyligt ser till att Japan tar en billig seger. Matchens Lirare: Keisuke Honda.
Italien - Paraguay 1-1, Green Point Stadium. Underhållningsvärde: 2 av 5 vuvuzelor.
Världsmästarna går in i turneringen med dunder och brak...? Nope, inte direkt. Italien kontrollerar matchen under stora delar men får inte riktigt till det mot ett krigande Paraguay. Italien har fått kritik för att de är gamla och det ser faktiskt ut som om pastan inte innehåller lika mycket kolhydrater som den brukade. Ett par som gör bra ifrån sig i Italien är Pepe på högerkanten och De Rossi på innermittfältet, minus får Zambrotta och den ständige filmaren Gilardino. Hoppas att Buffon inte skadat sig allvarligt. Plus i Paraguay får målvakten tillika lagkaptenen Villar som trots sitt misstag vid baklängesmålet står för en bra insats. Som nämnt tidigare var Paraguays mål en riktig pärla, man ser väldigt tidigt när frisparken slås att det kommer bli mycket farligt, den får ett sånt härligt dyk innan Alcaraz dunkar in ledningen. Matchens Lirare: Antolin Alcaraz.
Imorgon inleds dagen med Nya Zeeland - Slovakien och den kommer jag inte att se: har, tro det eller ej, bättre saker för mig. Därefter träder ett lag som jag älskar att älska, Elfenbenskusten, och ett lag som jag älskar att hata, Portugal, in i turneringen och där måste vi bara få se fantasi! Brassarna förnedrar Nordkorea imorgon, trust me on that one!
[NJKC]
Ett begrepp som jag har tänkt på mycket idag är "VM Tempo" och tyvärr är det inte smickrande för närvarande där majoriteten av matcherna hittills har varit väldigt innehållslösa. Bolltempot får ingen fart när vi har spelare som inte levererar uppspel med auktoritet, Slovenien och Serbien led av det under gårdagen. Bollkontrollen har inte varit klockren och det handlar till största del på att den individuella skickligheten i vissa lag är låg - Algeriet och Australien har flera spelare som inte kan ta emot en passning när de är i rörelse och grekerna släpper in sitt andra mål mot Sydkorea när Vyntra serverar Park bollen på silverfat efter en skrämmande dålig mottagning. Samtidigt har vi spelare som drar sig för att utmana; en såpass stark spelare som Krasic i Serbien har gjort sig ett namn på att virvla förbi ytterbackar till vardags men han var en skugga av sitt vanliga jag mot Ghana. En stor fråga för mig har under dessa dagar varit: Är rädslan för att förlora starkare än viljan att vinna? Ett lag som ger allt och förlorar (Nigeria) går starkare ur striden än ett lag som fegspelar och till sist blir straffade i slutminuten (Serbien).
Det kan mycket väl vara så att vi har blivit bortskämda av fotboll i världsklass på klubbnivå i och med den fantastiska kvalitet som finns i Serie A, Ligue 1, La Liga, Premier League, Bundesliga och framförallt i Champions League. VM för fyra år sen vill jag minnas som hetare, intensivare och mer engagerande. En stor nackdel för oss svenskar är såklart att vi inte är representerade men samtidigt tror jag inte att det är huvudproblemet. Jag, liksom er, älskar att se bra fotboll och vi ska inte måla fan på väggen för tre matcher har varit bra hittills. Tyskland, Sydkorea och Argentina har visat god initiativförmåga och har således belönats, merparten av förlorarlagen har inte gjort sig förtjänta av bättre öden och det är nog för att de är just tama och idéfattiga.
Holland - Danmark 2-0, Soccer City. Underhållningsvärde: 2 av 5 vuvuzelor.
Lågt betyg tack vare den dåliga kvaliteten på passningsspelet, jag förväntade mig mycket mer! Holland är en stormakt internationellt och Danmark är Skandinaviens bästa lag gällande passningsspel. Vill kunna säga att detta beror på bra försvarsspel men verkligen inte, inaktiva löpningar och dålig rörelse överlag. I en sömning match vaknar jag till när en spännande vänsterytter byts in. Matchens Lirare: Eljero Elia.
Japan - Kamerun 1-0, Free State Stadium. Underhållningsvärde: 1 av 5 vuvuzelor.
Lågt betyg men den här matchen var extremt tråkig. Var det någon som såg Samuel Eto'o? Han sniglar sig genom största delen av matchen och gör kanske två bra saker mot ett Japan som inte försvarade sig särskilt väl. Afrikas Bäste Spelare? Knappast. Japan slår oändligt många crossbollar i djupled som inte resulterar i något men till sist drar Matsui in ett inlägg till Keisuke Honda (som spelar ensam forward trots att han är yttermittfältare och trots att coach Okada har fyra renodlade forwards att välja mellan) som kyligt ser till att Japan tar en billig seger. Matchens Lirare: Keisuke Honda.
Italien - Paraguay 1-1, Green Point Stadium. Underhållningsvärde: 2 av 5 vuvuzelor.
Världsmästarna går in i turneringen med dunder och brak...? Nope, inte direkt. Italien kontrollerar matchen under stora delar men får inte riktigt till det mot ett krigande Paraguay. Italien har fått kritik för att de är gamla och det ser faktiskt ut som om pastan inte innehåller lika mycket kolhydrater som den brukade. Ett par som gör bra ifrån sig i Italien är Pepe på högerkanten och De Rossi på innermittfältet, minus får Zambrotta och den ständige filmaren Gilardino. Hoppas att Buffon inte skadat sig allvarligt. Plus i Paraguay får målvakten tillika lagkaptenen Villar som trots sitt misstag vid baklängesmålet står för en bra insats. Som nämnt tidigare var Paraguays mål en riktig pärla, man ser väldigt tidigt när frisparken slås att det kommer bli mycket farligt, den får ett sånt härligt dyk innan Alcaraz dunkar in ledningen. Matchens Lirare: Antolin Alcaraz.
Imorgon inleds dagen med Nya Zeeland - Slovakien och den kommer jag inte att se: har, tro det eller ej, bättre saker för mig. Därefter träder ett lag som jag älskar att älska, Elfenbenskusten, och ett lag som jag älskar att hata, Portugal, in i turneringen och där måste vi bara få se fantasi! Brassarna förnedrar Nordkorea imorgon, trust me on that one!
[NJKC]
Kommentarer
Trackback
