Ventilation

Detta är ingen nystart, mest att jag har behov av att ventilera några saker. Vilket lämpligare forum finns än min egen fotbollsblogg?

Till att börja med vill jag uttrycka min beundran över mitt lag, HIF, som tog SM Guld igårkväll. Jag var en av tvivlarna när de under mindre tid än ett år blev av med Allsvenska toppspelare som Lantz, Ekstrand, Gerdnt, Nilsson, Jönsson och Petter Larsson. Än mer imponerande är det att HIF reste sig efter fjolårets stora besvikelse: att vara så dominanta hela säsongen för att se sig frånsprungna av värste konkurrenten på målsnöret. Pär Hansson, vilken spelare! Jag skiter fullständigt i om han missade rättegången med snorungen som kastade in smällare - bättre att fira en triumf istället.




Träffade på tal om det en gammal HIF:are i veckan, Bosse Nilsson. Sällan jag blir jätteimponerad över en annan person för han är ju människa, precis som jag, men det var i all sanning riktigt häftigt att träffa någon jag beundrat bra länge för hans lojalitet och kunnande. Fick till och med åka med i hans bil då han hade ett ärende nära min hållplats: helt fantastisk människa!




Är kär i Barcas nya bortatröjor och deras nya spelare, Alexis och Cesc var två framtidsvärvningar men de har redan levererat rejält. Hoppas att Sanchez snart är tillbaka. Roligt också att det inte gått som smort för vare sig Real eller Barca, då kanske det blir lite spännande i La Liga detta år? Det lär väl sluta som vanligt dock - inte mig emot!




Blågula drömmar som går på SVT måste ses för den fotbollsintresserade, är oerhört glad att talangutvecklingen i Sverige får mer uppmärksamhet av media och att allas hårda slit blir belyst. Roligt att få se spelare som Junior Bangura, Kristoffer Olsson, Robert Mirosavic och Christian Kouakou m.fl. - man ser att de är genuina i sättet de pratar om sina förhoppningar och att de verkligen uppskattar situationen och människorna omkring dem. Gå in på SVT Play om du missat det.




För egen del har jag fått jobb som fotbollsinstruktör på John Bauergymnasiet i Hässleholm, jag har jobbat hårt för att nå dit och det är ett av min karriärs största delmål att få jobba på fotbollsgymnasium. Än roligare är det att jobbet jag har framför mig är enormt och det är en formbar verksamhet där jag kan få igenom mycket av mina egna tankar och idéer. Elevgruppen verkar hittills samarbetsvillig och där finns fina karaktärer som jag hoppas att det går bra för fortsättningsvis.




Dessvärre har det gått knackigt för juniorlaget som jag tränar rent resultatmässigt, vi har däremot spelat väldigt bra fotboll, ägt mycket boll och skapat klara chanser. Efter att ha analyserat situationen om och om igen har jag kommit fram till att det beror mycket på trygghet och bekvämlighet. Vi var övertygande under våren och det känns till viss del som att somliga spelare under hösten känt att det på något vis löser sig av sig självt. Att vissa skiter i träningar och matcher - luuugnt, det löser sig ändå! Det är alltid enormt viktigt att vara den som offrar sig och tar jobbet när situationen kräver det, hur drygt det än må vara. Att en spelare är trygg är bra, att han är bekväm är mindre bra. Lyckligtvis har många enorm karaktär, det visades när vi mötte Perstorp borta och vände 0-1 till 3-1 samt försvarade ledningen med en man mindre i 35 minuter.




För mig har det blivit enormt viktigt att röra mig kring människor som utstrålar respekt. När jag var yngre var jag inte så respektfull som jag borde varit, fortfarande kan det slå slint när saker inte går som jag vill. En match (och ibland även träning) innebär i runda tal ca 8-9 timmars konstant verksamhet; planering, resa, förberedelse, taktiksnack, uppvärmning, coachning, eftersnack, hemresa, matchanalys mm. Att få dessa timmar tillintetgjorda för att spelare tar själviska beslut eller för att man måste stå ut med en domare som fått sin licens i ett flingpaket kan fortfarande göra mig rasande och då kommer den inte-särskilt-förlåtande-och-inte-alls-respektfulle Jonas fram. Det är, som sagt, enormt viktigt för mig att röra mig kring människor som utstrålar respekt - det är enda sättet jag vet för att fila bort de vassa kanter som kommer fram när jag inte får som jag vill. Men en sak är säker: jag kommer alltid att göra mig av med personer som missbrukar mitt förtroende, då har de inte heller gjort sig förtjänta av min eller min omgivnings fortsatta respekt.

Vi får se när jag är tillbaka nästa vända, för närvarande har jag en arbetsvecka på ungefär 160 %, men det lugnar snart ner sig. Kanske rent av borde åkt på utlandssemester för första gången på snart tio år?

[NJKC]

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0