Fotbollstalang

Vad är fotbollstalang? Är det en medfödd förmåga att behandla en boll med fötterna, möjligheten att se ytor som ingen annan ser eller är det uppoffrande och vilja att lägga ner extremt hårt arbete? Sanningen ligger någonstans mittemellan eftersom samverkan mellan fotbollskunnande och ambition skapar den moderna fotbollstalangen. Det räcker inte att ha god teknik eller enorm speluppfattning numer i en industri som är extremt konkurrenskraftig. George Best och Frank Worthington typen är ett utdöende släkte. Dessa hade i och för sig överväldigande egenskaper och var före sin tid på vissa områden. Var hade de varit idag om de hade skött sig utanför planen? George Best hade kanske varit vid liv och Worthington hade kanske inte behövt sälja sina gamla troféer för att klara hyran. Tränaren är alltid den som har sista ordet och respekterar man inte det får man ta konsekvenserna.




Eric Cantona var en bråkstake och stor i hackan
däremot går det inte att förneka hans skicklighet med bollen, hans stenhårda skott och hans fantastiska speluppfattning. Fast precis som med Best och Worthington kan jag inte hjälpa att undra hur pass långt han hade gått om han skött sig bättre. Manchester Uniteds störste genom tiderna säger vissa, personligen rankar jag honom efter lagkamraten Roy Keane mycket på grund av att "the Red Devils" inte erövrade Europa under Cantona: nevertheless högt aktad inom hans hjärteklubb. Karriären befläckades av skandaler; när han var 21 år bötfälldes han av Auxerre för att ha slagit ner lagkamraten Bruno Martini under en träning, när han var 23 sköt han ett stenhårt skott mot publiken och rev sönder sin tröja när han därefter blev utbytt för sin nya klubb Marseille, året därpå kastade han en sko i ansiktet på Jean-Claude Lemoult vilket resulterade i att sex spelare från hans nya lag Montpellier krävde hans avsked. Det åsido så talade Cantonas spel på planen för sig själv och Montpellier vann mycket tack vare hans starka form den franska cupen och Marseille köpte tillbaka honom.




Cantonas karriär varvades med briljant fotboll och vredesutbrott, det mest extrema var när han å Nïmes vägnar kastade bollen på domaren efter ett "dåligt" domslut och inför disciplinkommiténs beslut om avstängning svarade han med att skaka hand med alla medlemmar med tillägget "- idiot!" innan han lämnade fransk fotboll för alltid. Landslagsmässigt uträttade han inte mycket och är till störst del ansedd som föregångaren till den riktige hjälten: Zinedine Zidane som tog över rollen som playmaker efter fiaskot i EM -96 och ledde landslaget till VM guld -98. Geni eller galning? Återigen ligger sanningen någonstans mittemellan men slutpoängen av sagan om fotbollspelaren Eric Cantona är att han kunde varit störst av alla: om han varit ödmjuk.




Det känns fantastiskt att det kryllar av talanger (fotbollskunnande+ambition) i pojklandslagen och främst U21 landslaget presterar väl och de är stora favoriter att vinna sin EM kval grupp efter tio poäng på fyra matcher. Senaste prestationen var bortavinsten mot alltid farliga Portugal med 2-0 i en vänskapsmatch. Ett urval av spelare som varit viktiga för det nya U21 landslaget är Emir Bajrami, Erton Fejzullahu och Martin Olsson. Bajrami har redan gjort debut för det "riktiga" landslaget och Fejzullahu som gjort 6 mål på 6 matcher för U21 och Olsson som har blivit ordinarie för sitt Blackburn kan snegla uppåt. Förhoppningsvis visar de tillräckligt mycket geist för Erik Hamrén så att vi får in ett par spännande spelare till det "riktiga" EM kvalet. Några svenska fotbollstalanger som är värda att hålla extra koll på listas nedan. För att begränsa detta generösa område så är spelarna max 21 år gamla samtidigt som de har gjort debut för något av pojklandslagen.



Viktor Noring, 19 år, Trelleborgs FF.
Nitton år gammal blev denne Viktor i januari 2010 men har redan intagit position som Sveriges nye stormålvakt. I fjol blev han ordinarie för sitt Trelleborg och blandade stabilt spel i luften med fenomenala reflexräddningar. Helt rättvist utnämndes han till "Årets Nykomling" och sållar sig till samma skara som Kim Källström, Tobias Hysén, Mattias Bjärsmyr och Ola Toivonen. Fostrad i talangfabriken Husie FF från Malmö och med hans respektlösa spelstil kanske Sverige i framtiden får den internationelle målvakt som vi förtjänar.




Marco Mitrovic, 18 år, Chelsea FC.
Större målskytt får man leta efter. På rak arm så är det svårt att minnas någon ungdomsspelare som gjort så många mål som Mitrovic och ekot gick hela vägen till London, fotbollens huvudstad. Skador har tyvärr gjort sitt och utvecklingen för denne MFF produkt har stannat av till viss del. Frågan är hur långt han kan gå? I Malmö fick han mycket beröm för hans seriösa läggning gällande både träning och skola men känner vi Chelsea rätt så kommer Marco inte göra en storstilad debut på Stamford Bridge men det är en avgörande del av hans utbildning. I Malmö var han kung, i London är han en i mängden men hans målfarlighet samt den beslutsamhet som han har kan räcka långt och förhoppningsvis hela vägen till Premier League. 




Jasmin Sudic, 19 år, Malmö FF.
Kanske yngst att få en egen sång av MFF supportrarna där han påstås bland annat käka barn och dricka fotogen. Sudic är en hårding och fullkomligt orädd: grusplanskille som han är från BK Olympic bör han vara van vid att fotboll gör ont och att det svider att ligga på topp. Den spänstige nickspecialisten kan tyvärr gå förlorad för det svenska landslaget om han istället väljer att spela för Bosnien som han har all rätt att göra eftersom han har dubbelt medborgarskap. Det är en svårt debatt, född i ett land men fostrad i ett annat: var ligger lojaliteten? Jag tror att det mest handlar om frestelsen att delta på de större arenorna och möta de allra bästa, däremot kommer Sudic med stor sannolikhet dit förr eller senare om han har is i magen: precis som han har på fotbollsplanen.




Oscar Lewicki, 18 år, FC Bayern München.
Malmö FF stormade  när Tysklands bästa klubb (that's right) kontaktade honom utan deras vetskap och i princip stal honom från dem. Modern förhandlingteknik eller skitdålig stil? Malmö FF är inte kända i Skåne för att vara den mest renhåriga klubben när det gäller att värva unga spelare, det är väl mest retsamt att de fallit på eget grepp. De hade inget kontrakt med Oscar och nobbade förslag om provspel från klubbar som Lyon och Liverpool, men Bayern pratade med familjen istället vilket är deras fulla rätt och Oscar är numera i Tyskland. Som spelare var Lewicki en av de absolut bästa i MFFs fantastiska -92or men som mittback stod han ofta i skuggan av målspottarna Alex Nilsson och Marco Mitrovic. Hans kraftfulla spelstil märks i U18 landslaget och det är rimligt att spekulera om ett framtida intåg på Allianz Arena. "Inom fyra år är jag ordinarie i Bayern Münchens startelva" - du har i augusti två år på dig om det löftet ska infrias, "kumpel"!




Andreas Landgren, 21 år, Udinese.
När Landgren var sjutton år gammal var det återkommande talangscouter som kom och tittade på honom vid Olympias träningscenter. Enligt uppgift var till och med Real Madrid på plats för att se om Andreas speluppfattning var något för dem. Innerligt känner jag att Landgren skulle väntat med att lämna Allsvenskan och spelat till sig en ordinarie plats bredvid Marcus Lantz först, risken finns att han nu i Serie A glöms bort av det Svenska Fotbollsförbundet och går miste om internationella uppdrag. Det är bara att önska honom lycka till och hoppas på att den Jonas Thern liknande innern klarar av pressen när han numer bytt "Fodbåll" på Olympia till "Calcio" på Friuli. 




Samuel Adjei, 18 år, Newcastle United.
Tolv år gammal kom Samuel på att det vore roligt att spela fotboll. Fem år senare fick han ett ungdomskontrakt med nyblivna Premier League klubben Newcastle United. Han tog steget från div. 6 till Superettan och Jönköping Södra samtidigt som han är en återkommande kraft i pojklandslagen. Det är en helt osannolik utvecklingskurva och ibland dyker det upp guldkorn där "the Sky is the Limit": kan Samuel vara ett sådant guldkorn? Med drömmar om plats i Newcastles startelva, provspel med Barcelona och A-landslagsdebut så vet man aldrig men denne forward kan nå långt. 




Joel Ekstrand, 21 år, Helsingborgs IF.

Gick som opolerad sextonåring från juniorlaget i Lunds BK till ordinarie mittback i HIF och landslagsman inom loppet av fyra år. Anmärkningsbart är att hans debutmatch skedde mot PSV Eindhoven på bortaplan vilket med Allsvenska ögon är en enormt tuff uppgift. Det är en fantastisk färd och efter en intervju tidigare i år berättade Ekstrand att hans slarvande med kost och vila var över: "- nu är jag så professionell som man kan bli". Efter en smakstart med sitt Helsingborg och som försvarsgeneral i U21 landslaget så kan man på allvar tala om proffskarriär. Ekstrands styrka ligger i att han till skillnad från mer Old School mittbackar som Rasmus Bengtsson och Olof Mellberg vågar spela korta uppspel och röra sig framåt i pressade situationer, han är kort och gott "En Spelande Mittback". 




John Guidetti, 18 år, Manchester City.
Här är en kille som jag gillar! Laid-back och medievänlig har han blivit lite av en gullegris i Allsvenskan när han går på lån till BP efter ett bra år som U18/reservspelare i Manchesters nästbästa lag. Att prata om Emmanuel Adebayor och Carlos Tévez som om de är polare som sitter och spelar Playstation tillsammans på vardagskvällarna är charmigt och det verkar inte vara skitsnack. Hans roliga stil åsido så är han en fantastiskt spännande spelare. Han gör hattrick inför ögonen på Paolo Mancini, överraskar på a-lagsträningarna och avgör matcher på egen hand. Guidetti är en sällan skådad träningsnarkoman. Han hörde att ett moment måste repeteras tiotusen gånger för att nå teknisk perfektion och har därför tio fotbollar i sin lägenhet där han nöter, nöter och nöter. Tre gånger om dagen lägger han sig i isbad för att rehabilitera sin kropp så att han orkar träna mer. Klubbar slogs för att få hans underskrift men det blev storsatsande Manchester City. Vi får hoppas på att BP spelar John så att man får se honom i hela matcher och inte enbart i spelsekvenser men han är vad alla klubbar vill ha och något som vårat landslag desperat behöver: en målskytt.




Sebastian Carlsén, 19 år, FC Internazionale.
Var extremt nära en debut för sitt Inter vid årsskiftet men Helsingborgaren får hålla sig till tåls ett tag till. Gick som sjuttonåring från HIF och har fått mycket beröm av José Mourinho för sitt kloka och mogna spel. Inters avancemang till semifinal får mig att verkligen uppskatta vilken stor talang Carlsén måste vara då jag tyvärr inte sett honom spela men det kommer med all sannolikhet att hända snart. Cambiasso sägs vara en inspirationskälla och onekligen måste han även lärt sig av Patrick Vieira innan denne for tillbaka till England. Att Mourinho i somras köpte in Wesley Sneijder (älskar honom) kan också påverka Carlséns offensiva kvaliteter då han är en tvåvägsspelare (50 % offensiv och 50 % defensiv) så det är med hopp om rökare och stänkare som vi kanske snart får se Sebastian på den stora scenen!




Imorgon är det Man City vs Man Utd och jag kommer sitta klistrad vid teven: du med hoppas jag!
NJKC

Kommentarer
Postat av: SweGizmo

xD

2010-08-19 @ 23:21:49
URL: http://swegizmo.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0