Åshöjdens Bollklubb
Den bästa fotbollsrelaterade boken som jag har läst, vare sig det gäller instruktion eller fiktion. För er som inte hört talas om den över 40 år gamla historien så förtäljer den om den påhittade klubben "Åshöjdens BK" från Nordvästra Skåne. Dess författare Max Lundgren tar upp ämnen som fortfarande är högaktuella idag; inskolning, konsekvenser av alkohol, utveckling av unga spelare och laganda. Väsentliga ämnen men vad som fängslar mig är ledarstilen signerad spelande tränaren "Bagarn" Olsson. Aldrig nöjd vid seger, det finns alltid något att förbättra och ingen är underlägsen eller står över laget. Att behandla var man med lika mycket respekt glöms ofta bort vare sig det gäller fotboll eller vardagsliv.
Att jag för detta på tal beror på att jag under tre timmars dötid under min praktikdag hittade ett exemplar av boken och sträckläste den, vilket jag också gjorde för flera år sen. Vad som slår mig är hur man ser på den med andra ögon när man har utvecklats såpass mycket som man gör från pojk till karl. Som pojke fann jag Edward och Jorma som de mest intressanta karaktärerna; spelare båda två. Numer sneglar man mot en personlighet som Bagarn som ovan nämnt var spelande tränare. Det som gör Skåne unikt som fotbollslandskap i Sverige är att det inte råder brist på klubbar och att så gott som varje ort hade ett seniorlag. Tyvärr har detta börjat ebba ut, framförallt i de mindre bebodda områdena; som just ÅBK's Nordvästra Skåne. Jag har rent generellt antagit att det beror på intressekonflikt hos yngre killar; med allt vad handboll, töser och tv-spel innebär.
Svamlandet om en bok leder till en slutpoäng, sen ska jag inte tjata om det mer. Igår var jag på fotbollsträning med det lag som jag spelar för och innan oss tränar ett pojklag som inte bör vara mer än säg, nio år gamla. De har två tränare, den ena skränigare än den andra. Ledarna ropar inte ut rekommendationer eller instruktioner och inte ens vad spelarna förväntas göra; vilket är illa men inte sånär illa som att säga åt pojkarna vad de inte får göra. Att få höra som vuxen hur ledarna systematisk förklarar hur fel spelarna gör i de flesta lägen får mig att ta illa vid mig: är detta den riktiga anledningen till att den vackra ortsfotbollen, som beskrivs i Åshöjdens BK, dör ut? Om jag som tränare i framtiden blir begränsad på grund av min brist på kompetens och inte når mål som jag har satt upp så har jag lovat mig själv att ge allt för att få ungdomsfotbollen på landsbygden att blomstra igen. Utbilda föreningstränare, föräldrar, styrelsemedlemmar ja vad som än fungerar.
Nog om det!
Champions League är som alla förstår förbi gruppfasen och nu inleds åttondelsfinalerna. Mina önskematcher följer nedan med en kort (kanske inte helt tillfredställande) förklaring.
Match 1: Bordeaux - Lyon. Olympique Lyonnais står mycket möjligt för Fotbollseuropas största ligabedrift (rätta mig gärna om jag har fel) genom att vinna sju (!) raka titlar. Det är helt fantastiskt med tanke på att lag som Monaco spelade CL final och Marsielle Uefacup Final, båda år 2004. Bordeaux bröt den sviten; en åttondelsfinal i Champions League hade bjudit på gnistor som inte stannat inom Frankrikes gränser!
Match 2: Man Utd - Porto. En repris från förra året där United slog Porto på bortaplan som första Engelska lag efter en riktig rökare från Cristiano Ronaldo. Porto har imponerat stort i år i CL och ett försvagat United kan besegras, om än osannolikt.
Match 3: Real Madrid - Stuttgart. Jag vill att Real Madrid går långt i turnering detta år eftersom man näst intill (njaaaa) tyckte synd om dem efter förra års CL fiasko och brist på titlar. Stuttgart (med Lehmann bakom sponsorskyltarna) har nått sin fulla potential i turnering men är det något lag som man vill att de ska skrälla mot så är det Real Madrid.
Match 4: Chelsea - CSKA Moskva. Chelsea ångar på i ligan (tyvärr ett bakslag senast mot City) men ryska lag har visat sig vara hårda nötter att knäcka. CSKA har en av turneringens mest underhållande spelare i serben Krasic och om det är något lag som han vill visa sig mot så är det Chelsea som av naturliga skäl har god kontakt med den ryska ligan.
Match 5: Fiorentina - Inter. Skojar du med mig; vilken match-up hade inte detta blivit? Fiorentina som är årets överraskning mot serieledarna Inter, bäddat för fyrverkeri och ur askan hade Fiorentina rest sig som segrare.
Match 6: Barcelona - Milan. 2000-talets bäste spelare Ronaldinho (känns nästan för obvious) hade återvänt till Camp Nou för första gången sedan den smärtsamma flytten till Italien. Ett varmt mottagande hade väl varit på sin plats från svårflörtade men rättvisa Barcafans. Även om Milan imponerat med sina senaste resultat och prestationer så hade det tagit stopp här; Barca har det kompletta laget medan Milans svaga bredd blir påtaglig när de lånar in en spelare som David Beckham (med all respekt åt hans sexiga fru; kanske är därför som Berlusconi är ivrig att öppna dörrarna?).
Match 7: Sevilla - Olympiacos. Fabiano vs. Mellberg. Båda har mycket att bevisa och det känns som om detta är Olympiacos bästa chans att avancera, övriga gruppettor får de svårt för!
Match 8: Arsenal - Bayern München. Experter börjar såklart tissla och tassla om att "Bayern kan gå hela vägen" men själva påståendet känns löjligt. Den imponerade segern mot Juventus åsido men de kommer tvåa i gruppen, har inte presterat i ligan sen Luca Toni kom dit och fick storstryk mot Barcelona i förra årets upplaga (storstryk känns i underkant, hur kan man förklara det bättre... förnedring, kross, våldtäkt, göra rent hus, visa var skåpet ska stå? U name it!). Arsenal är som alltid ett favoritlag, Almunia darrade mot mäktiga United i semifinalen men de har ett bättre lag i år utan legoknektarna Adebayor och Touré. Jag tror att det kommer bli värdefullt för dem och att de går långt även i år, med viss tur med lottningen såklart!
Nu har ska jag kolla på Mortal Kombat aka "Världens Bästa B-Film" och somna efter en riktigt rejäl mugg glögg!
Att jag för detta på tal beror på att jag under tre timmars dötid under min praktikdag hittade ett exemplar av boken och sträckläste den, vilket jag också gjorde för flera år sen. Vad som slår mig är hur man ser på den med andra ögon när man har utvecklats såpass mycket som man gör från pojk till karl. Som pojke fann jag Edward och Jorma som de mest intressanta karaktärerna; spelare båda två. Numer sneglar man mot en personlighet som Bagarn som ovan nämnt var spelande tränare. Det som gör Skåne unikt som fotbollslandskap i Sverige är att det inte råder brist på klubbar och att så gott som varje ort hade ett seniorlag. Tyvärr har detta börjat ebba ut, framförallt i de mindre bebodda områdena; som just ÅBK's Nordvästra Skåne. Jag har rent generellt antagit att det beror på intressekonflikt hos yngre killar; med allt vad handboll, töser och tv-spel innebär.
Svamlandet om en bok leder till en slutpoäng, sen ska jag inte tjata om det mer. Igår var jag på fotbollsträning med det lag som jag spelar för och innan oss tränar ett pojklag som inte bör vara mer än säg, nio år gamla. De har två tränare, den ena skränigare än den andra. Ledarna ropar inte ut rekommendationer eller instruktioner och inte ens vad spelarna förväntas göra; vilket är illa men inte sånär illa som att säga åt pojkarna vad de inte får göra. Att få höra som vuxen hur ledarna systematisk förklarar hur fel spelarna gör i de flesta lägen får mig att ta illa vid mig: är detta den riktiga anledningen till att den vackra ortsfotbollen, som beskrivs i Åshöjdens BK, dör ut? Om jag som tränare i framtiden blir begränsad på grund av min brist på kompetens och inte når mål som jag har satt upp så har jag lovat mig själv att ge allt för att få ungdomsfotbollen på landsbygden att blomstra igen. Utbilda föreningstränare, föräldrar, styrelsemedlemmar ja vad som än fungerar.
Nog om det!
Champions League är som alla förstår förbi gruppfasen och nu inleds åttondelsfinalerna. Mina önskematcher följer nedan med en kort (kanske inte helt tillfredställande) förklaring.
Match 1: Bordeaux - Lyon. Olympique Lyonnais står mycket möjligt för Fotbollseuropas största ligabedrift (rätta mig gärna om jag har fel) genom att vinna sju (!) raka titlar. Det är helt fantastiskt med tanke på att lag som Monaco spelade CL final och Marsielle Uefacup Final, båda år 2004. Bordeaux bröt den sviten; en åttondelsfinal i Champions League hade bjudit på gnistor som inte stannat inom Frankrikes gränser!
Match 2: Man Utd - Porto. En repris från förra året där United slog Porto på bortaplan som första Engelska lag efter en riktig rökare från Cristiano Ronaldo. Porto har imponerat stort i år i CL och ett försvagat United kan besegras, om än osannolikt.
Match 3: Real Madrid - Stuttgart. Jag vill att Real Madrid går långt i turnering detta år eftersom man näst intill (njaaaa) tyckte synd om dem efter förra års CL fiasko och brist på titlar. Stuttgart (med Lehmann bakom sponsorskyltarna) har nått sin fulla potential i turnering men är det något lag som man vill att de ska skrälla mot så är det Real Madrid.
Match 4: Chelsea - CSKA Moskva. Chelsea ångar på i ligan (tyvärr ett bakslag senast mot City) men ryska lag har visat sig vara hårda nötter att knäcka. CSKA har en av turneringens mest underhållande spelare i serben Krasic och om det är något lag som han vill visa sig mot så är det Chelsea som av naturliga skäl har god kontakt med den ryska ligan.
Match 5: Fiorentina - Inter. Skojar du med mig; vilken match-up hade inte detta blivit? Fiorentina som är årets överraskning mot serieledarna Inter, bäddat för fyrverkeri och ur askan hade Fiorentina rest sig som segrare.
Match 6: Barcelona - Milan. 2000-talets bäste spelare Ronaldinho (känns nästan för obvious) hade återvänt till Camp Nou för första gången sedan den smärtsamma flytten till Italien. Ett varmt mottagande hade väl varit på sin plats från svårflörtade men rättvisa Barcafans. Även om Milan imponerat med sina senaste resultat och prestationer så hade det tagit stopp här; Barca har det kompletta laget medan Milans svaga bredd blir påtaglig när de lånar in en spelare som David Beckham (med all respekt åt hans sexiga fru; kanske är därför som Berlusconi är ivrig att öppna dörrarna?).
Match 7: Sevilla - Olympiacos. Fabiano vs. Mellberg. Båda har mycket att bevisa och det känns som om detta är Olympiacos bästa chans att avancera, övriga gruppettor får de svårt för!
Match 8: Arsenal - Bayern München. Experter börjar såklart tissla och tassla om att "Bayern kan gå hela vägen" men själva påståendet känns löjligt. Den imponerade segern mot Juventus åsido men de kommer tvåa i gruppen, har inte presterat i ligan sen Luca Toni kom dit och fick storstryk mot Barcelona i förra årets upplaga (storstryk känns i underkant, hur kan man förklara det bättre... förnedring, kross, våldtäkt, göra rent hus, visa var skåpet ska stå? U name it!). Arsenal är som alltid ett favoritlag, Almunia darrade mot mäktiga United i semifinalen men de har ett bättre lag i år utan legoknektarna Adebayor och Touré. Jag tror att det kommer bli värdefullt för dem och att de går långt även i år, med viss tur med lottningen såklart!
Nu har ska jag kolla på Mortal Kombat aka "Världens Bästa B-Film" och somna efter en riktigt rejäl mugg glögg!
Kommentarer
Postat av: ...
Hade inte Rosenborg jävligt många raka liga titlar?
Postat av: NJKC
Stämmer bra! 13 raka ligatitlar till 2005, de blir slagna bara av Skonto Riga med 14 raka titlar som också slutade 2005. Glasgow Rangers har mest ligatitlar i världen med 52 stycken och en ligatitelsträcka som varade från 87-97: imponerande.
Lyon känner jag mig imponerad av eftersom de inte hade vunnit ligan tidigare samt är i en mer prestigefylld liga än ovan nämnda (räknat i prestation i Europa spel).
Deras framgång kan nog enklast summeras med managern Santini's förmåga att hitta rätt spelare åt truppen i en grundfas (som t ex Cacapa, Juninho, Müller, Edmilson, Gouvou, Eric Carrière) samt nästa manager Le Guens finslipade talangfabrik (uppdatering av Lyon's träningscenter) och klassvärvningar (Abidal, Wiltord, Cris, Nilmar, Essien) och slutligen Houllier's mästarlag med Benzema, Diarra och Fred som nya stjärnor.
Tyvärr har de börjat sälja av sina stjärnor och om de inte kan fortsätta producera fram a-lagsspelare och behålla sina talanger (Lloris, Gassama, Pjanic, N'Diaye) så lär de nog få vänta länge på en ny era.
Trackback
