Pink hearts, yellow moons, orange stars and green clovers

Johan Mjällby har landat sig ett fint kontrakt som assisterande tränare för Glasgow Celtic där han, som alla vet, spelade under åren före och efter millenieskiftet. Jag har stor respekt för Johan Mjällbys karriär och egenskaper som spelare, vilket Celtics nuvarande manager Neil Lennon också har men nu frågar sig säkert Celtic-fansen om Mjällby är rätt val som assisterande till ett lag med förhoppningar om att återta tronen i Skottland samt utmana de stora lagen i Europa.




Orsaken till Mjällbys framtida framgång som tränare levereras omonterad i fyra delar. 1, Han var ordinarie mittback för en av världens bästa tränare, Martin O'Neill, under fyra säsonger i samma klubb som nyligen återanställt honom. 2, Mjällby var en Hard Worker när han spelade och är med all sannolikhet densamme som tränare. 3, Han vet hur man hanterar pressade situationer efter 49 landskamper. 4, Mjällby är revanchsugen eftersom han, liksom många andra, fick avsluta spelarkarriären i förtid. 




Skotsk media har gett AIKs största kelgris genom tiderna ett ljummet mottagande och mycket talar emot honom: av tradition genererar Svensk fotboll inte tränare i världsklass och med noll års erfarenhet blir ett ledarskap över "The Bhoys" ett enormt uppdrag. Samtidigt tror jag inte att Neil Lennon är blåögd när han anställer Mjällby eftersom Neil har arbetat med Celtic i sammanlagt tio år och därmed vet vilken typ av person organisationen behöver. Det är bra för svensk fotboll att få ut tränare på den Europeiska marknaden och jag tror på Johan - gör du det? Blir full i skratt när tanken slår mig att Celtic kunde fått Henke om de hört av sig ett par månader tidigare, undrar vilket mottagande han hade fått... En notis är att Eslövs tränarutbildning håller så pass hög kvalité att en storklubb värvar en av deras elever omedelbart efter att han tagit examen, håller lilla Eslöv på att bli världskänt?




Om vi ändå är inne på svenska tränare utanför Sverige så bör Sven-Göran Eriksson nämnas: andre svensk att inte leda Sverige i det kommande världsmästerskapet. Är förbannad över att han inte tränar det svenska landslaget men jag vågar inte totalt rikta ilskan mot denne man som jag alltid beundrat så mycket. Däremot förstår jag kritiker som lyfter fram frågan om Svennis girighet och naiva läggning: Notts Countys representanter lovar det ena och det andra och han väljer deras tomma ord om solsken och gröna ängar före Sveriges finaste tränaruppdrag. Det känns omdömeslöst och återigen går vi miste om den tränare som jag alltid ansett vore perfekt att leda oss in i en ny tid av storhet.




Zlatans sjukt bedrövliga form ser ut att vara över *puhh* och det var nästan hjärtekrossande att bevittna Messi vs Zlatan under Real Zaragoza matchen för dryga tio dagar sen. Messi gör tre mål och Zlatan ett... på straff, Messi växte i mina ögon när han, som första ordinarie straffläggare, visar barmhärtighet mot Ibra och låter honom lägga straffen - nu ser det ut som att det Machiavelli draget fungerade då Zlatan varit pigg därefter och det märks på honom när snacket om Champions League final återigen börjar ventileras.




Inter ser inte ut att sakna Zlatan efter deras fantastiska segrar över Chelsea, ta mig fan att Mourinhos team grejade det och nu kan man på allvar se Inter som slutliga segrare. Men med all respekt för Chelsea så finns det bevisligen bättre lag kvar i turneringen och det ska mycket till för att Inter ska plocka forna finalisterna Manchester United samt mästarna Barcelona. Däremot är en förstaplatsen i ligan ingen garranti för "Nerazzurri": de kanske till och med måste lägga ner försöket till förmån för Champions League pokalen och jag vet inte vad som svider mest för deras supportrar: ett nytt svek i Europas finaste turnering eller att gå miste om femte raka Serie A titeln, båda två lär det inte bli.




I skrivande stund är Allsvenskans tredje omgång i full rulle
, jag avvaktar med att uttala mig om resultat och annat eftersom serien inte har hunnit bli varm än: roligt var det dock att se MFF fansens tifo mot Örebro före himmelsblåtts 3-0 seger, är ingen Malmö supporter men jag älskar att se när det sätts färg på Allsvenskan som alltför ofta är torftig. Keep up the good works!




NJKC


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0