Ultimate Bad-Asses
En fotbollsmatch innehåller som regel fler dykningar än en simtävling numer och det är verkligen trist. Vad som är ännu värre är att fler och fler verkar anse att det är en del av sporten och därmed okej. Det är inte okej och för att begränsa detta filmande måste vi vettiga fotbollsentusiaster som allmän opinion understyrka det. All briljans som vissa fotbollsspelare besitter blir som bortblåst och det är svårt att verkligen respektera dem som sportsmän efter ett riktigt smarrigt längdhopp.
De som sysslar med tuffare sporter, t ex diverse kampsporter, rugby, ishockey etc. får verkligen vatten på kvarnen i deras påståenden om att fotboll är en kärringsport när man ser fullvuxna män rulla runt på marken likt en hund gör i leran efter en schysst, eller till och med obefintlig, tackling. Till alla er som ibland känner att fotboll har blivit en sport för mesar: kom ihåg att dessa riktiga karlakarlar får en boxningsmatch att se ut som en kittlingstävling!
I enormt behov av anger management och med galna tacklingar på Gareth Southgate, Tim Cahill och Neil Pointon på sitt CV är Roy Keane förevigad som ett genuint "Ultimate Bad-Ass". Upptäckt av en annan profil, Brian Clough, gjorde "Keano" entré på de stora arenorna för Nottingham Forrest där han som en lovande dynamo tog plats på innermittfältet. Efter en grov felpassning resulterande i ett baklängesmål fick Roy en käftsmäll av en ursinnig Clough tillbaka inne i det trygga omklädningsrummet. Istället för att lämna Forrest förklarade Keane för media att han förstod Brian's ilska eftersom manageryrket är väldigt påfrestande och att han var tacksam för att få en ny chans i startelvan. "All Man" eller...? Keane tog ett riskfyllt beslut att i, bokstavligt talat, sista sekund bryta sitt kontraktsförslag från Blackburn och istället skriva på för Manchester United där han vann åtta Premier League titlar och fyra FA cup titlar mellan säsongerna 92/93-04/05. Under dessa år hann Roy med elva röda kort men ett av dem var inte hans hämndaktion på Alf-Inge Haaland... minns ni den?
En av de största hårdingarna som kommit från Sverige är Malmösonen Stefan Schwarz. Med tyskt påbrå hade svensk fotboll sällan sett en så atletiskt begåvad ung man när han och Jonas Thern under åttio och nittiotal ägde mittfältet för Malmö FF, Benfica och sedan även i det svenska landslaget. Den störste träningsnarkomanen under åttiotalet spelade enormt stor roll för Sverige under EM -92 och VM -94 med sitt uppoffrande spel. Till skillnad från många andra tuffa spelare var Schwarz inte mentalt rubbad utan bara beslutsam. Han gjorde väldigt sällan vansinnestacklingar, efterslängare eller hämndaktioner och som renhårig mittfältsrese står Schwarz för hur fotboll bör spelas: taktiskt, modigt och med bestämdhet.
En hårding som inte förärade oss som spelare var den stolte domaren Pierluigi Collina. Med en uppsyn som skriker medeltida vampyr räckte en enda blick från mannen av Bologna för att skrämma den mest hårdnackade spelaren. Av många ansedd som den bäste domaren genom tiderna var Collina inte bara hård som sten utan agerade med stor pondus gentemot spelarna innan, under och efter match: han respekterade dem till de missbrukade hans förtroende. 1996 dömde han sin första stora internationella match då Nigeria slog Argentina i finalen av de Olympiska Spelen och åtta år senare nådde han 45 års ålder, innebärande att han var för gammal för att dömma å FIFAs vägnar. Collina undvek Serie A skandalen utan anklagelser och åtal, vilket säger mycket om hans integritet när han vägrade att ta emot mutor från en maffioso som Luciano Moggi. Det är tråkigt att domare har ett bäst före datum när inte spelare har det och även om Collinas briljans nästan pressade upp åldersgränsen så är det sorgligt att vi aldrig mer kommer att få se honom dela ut kort och stirra ut fler världstjärnor.
Hade kännt mig ganska liten om jag vore Kezman.
En finslipad glidtacklingsdiamant är den ständigt dominante mittbacken Carles Puyol. Med sitt hårsvall á Kevin Sorbo's "Hercules" ser han ut som en 80-tals popsångare men skenet bedrar för när den explosive katalanen sätter fart så vill man verkligen inte stå i vägen. Tro det eller ej, men Carles startade sin karriär som målvakt men efter en axelskada skolades han om till anfallare... jag hade ingen aning om att det gick att skada Puyol. EM segern med Spanien senast kan toppas med ett guld i sommarens VM, kommer han att lägga locktången på hyllan efter det isåfall? I tio år har han hindrat frilägen för världens bästa anfallare och jag hoppas på minst fem år till av hans genialitet. Framröstad till "Europas Bästa Mittback" fyra gånger bevisar han att man ändå kan vara ett "Ultimate Bad-Ass" genom finess snarare än brutalitet.
Carles El Grande
"Kah-Kaaaaah, Kah-Kaaaaah!"
De som sysslar med tuffare sporter, t ex diverse kampsporter, rugby, ishockey etc. får verkligen vatten på kvarnen i deras påståenden om att fotboll är en kärringsport när man ser fullvuxna män rulla runt på marken likt en hund gör i leran efter en schysst, eller till och med obefintlig, tackling. Till alla er som ibland känner att fotboll har blivit en sport för mesar: kom ihåg att dessa riktiga karlakarlar får en boxningsmatch att se ut som en kittlingstävling!
Vem har spillt grädde på Terry's tröja...?
I enormt behov av anger management och med galna tacklingar på Gareth Southgate, Tim Cahill och Neil Pointon på sitt CV är Roy Keane förevigad som ett genuint "Ultimate Bad-Ass". Upptäckt av en annan profil, Brian Clough, gjorde "Keano" entré på de stora arenorna för Nottingham Forrest där han som en lovande dynamo tog plats på innermittfältet. Efter en grov felpassning resulterande i ett baklängesmål fick Roy en käftsmäll av en ursinnig Clough tillbaka inne i det trygga omklädningsrummet. Istället för att lämna Forrest förklarade Keane för media att han förstod Brian's ilska eftersom manageryrket är väldigt påfrestande och att han var tacksam för att få en ny chans i startelvan. "All Man" eller...? Keane tog ett riskfyllt beslut att i, bokstavligt talat, sista sekund bryta sitt kontraktsförslag från Blackburn och istället skriva på för Manchester United där han vann åtta Premier League titlar och fyra FA cup titlar mellan säsongerna 92/93-04/05. Under dessa år hann Roy med elva röda kort men ett av dem var inte hans hämndaktion på Alf-Inge Haaland... minns ni den?
"Come on, Alfie: It's a derby, innit?"
En av de största hårdingarna som kommit från Sverige är Malmösonen Stefan Schwarz. Med tyskt påbrå hade svensk fotboll sällan sett en så atletiskt begåvad ung man när han och Jonas Thern under åttio och nittiotal ägde mittfältet för Malmö FF, Benfica och sedan även i det svenska landslaget. Den störste träningsnarkomanen under åttiotalet spelade enormt stor roll för Sverige under EM -92 och VM -94 med sitt uppoffrande spel. Till skillnad från många andra tuffa spelare var Schwarz inte mentalt rubbad utan bara beslutsam. Han gjorde väldigt sällan vansinnestacklingar, efterslängare eller hämndaktioner och som renhårig mittfältsrese står Schwarz för hur fotboll bör spelas: taktiskt, modigt och med bestämdhet.
Sugen på comeback, Stefan?
En hårding som inte förärade oss som spelare var den stolte domaren Pierluigi Collina. Med en uppsyn som skriker medeltida vampyr räckte en enda blick från mannen av Bologna för att skrämma den mest hårdnackade spelaren. Av många ansedd som den bäste domaren genom tiderna var Collina inte bara hård som sten utan agerade med stor pondus gentemot spelarna innan, under och efter match: han respekterade dem till de missbrukade hans förtroende. 1996 dömde han sin första stora internationella match då Nigeria slog Argentina i finalen av de Olympiska Spelen och åtta år senare nådde han 45 års ålder, innebärande att han var för gammal för att dömma å FIFAs vägnar. Collina undvek Serie A skandalen utan anklagelser och åtal, vilket säger mycket om hans integritet när han vägrade att ta emot mutor från en maffioso som Luciano Moggi. Det är tråkigt att domare har ett bäst före datum när inte spelare har det och även om Collinas briljans nästan pressade upp åldersgränsen så är det sorgligt att vi aldrig mer kommer att få se honom dela ut kort och stirra ut fler världstjärnor.
Hade kännt mig ganska liten om jag vore Kezman.
Rekordet i snabbast bokning innehar Vinnie Jones när han efter 3 sekunder erhöll en varning efter en foul på Dana Whitehouse. Den store walesaren bildade tillsammans med Dennis Wise, John Fashanu, Lawrie Sanchez och Wally Downes "The Crazy Gang" från Wimbledon som vann FA cupen 1988 och att kalla dem galna är nästan att tona ner deras beteende. De var kända för sin extremt våldsamma spelstil och deras ständiga förmåga att spela varandra spratt utanför planen, men det verkade fungera som god team-building. Två år dessförinnan vann "Bullet-tooth Tony" divison två i Sverige med IFK Holmsund, vilket också är en tung merit. Vissa spelare är 50 procent teknik och 50 procent hårdhet, Vinnie Jones var under sin karriär 100 procent "Bad-Ass" och har en imponerande kvot i domarnas svarta bok, tolv röda kort talar sitt tydliga språk.
Har hört talas om flygande holländare men inte om flygande walesare.
En finslipad glidtacklingsdiamant är den ständigt dominante mittbacken Carles Puyol. Med sitt hårsvall á Kevin Sorbo's "Hercules" ser han ut som en 80-tals popsångare men skenet bedrar för när den explosive katalanen sätter fart så vill man verkligen inte stå i vägen. Tro det eller ej, men Carles startade sin karriär som målvakt men efter en axelskada skolades han om till anfallare... jag hade ingen aning om att det gick att skada Puyol. EM segern med Spanien senast kan toppas med ett guld i sommarens VM, kommer han att lägga locktången på hyllan efter det isåfall? I tio år har han hindrat frilägen för världens bästa anfallare och jag hoppas på minst fem år till av hans genialitet. Framröstad till "Europas Bästa Mittback" fyra gånger bevisar han att man ändå kan vara ett "Ultimate Bad-Ass" genom finess snarare än brutalitet.
Carles El Grande
För egen del är det match både fredag och lördag och det ska bli jätteroligt! Ska anamma ovanstående Ultimate Bad-Asses spelstilar och dra på mig minst tre gula kort...
[NJKC]
[NJKC]
Kommentarer
Trackback
