FIFH

Sitter hos min flickvän som somnade till OC i godan ro, eftersom mitt intresse för längesedan nedlagda tonårsserier är väldigt begränsad så tar jag tillfället i akt och skriver ett par rader istället. Premier League slog till rejält under transferfönstret och den största transfern är såklart Fernando Torres från Liverpool till Chelsea, hans gamla klubb var dock den starkare när de möttes igår. Torres/Carroll är för mig två otroligt överskattade spelare sett till deras transfers - Liverpool som offentligt flera gånger påstått att deras ekonomi är usel verkar inte ha investerat sina Pesos d'el Niño vettigt men vi får se, kanske är nya superanfallet Suarez/Carroll mer framgångsrika än Babel/Torres och för Liverpools skull: God I hope so.

 



Snart drar nästa omgång av Champions League igång, får samma känsla som i väntan på en bra film - olidligt för stunden men det blir garanterat bra om man har tålamod. Mitt kära Barcelona får ett taggat Arsenal i år igen som nyss tappade en 4-0 ledning mot mediokra Newcastle (iofs ganska mkt beroende på domartabbar) samtidigt som Spaniens bästa lag går som en ångvält i La Liga. En annan rematch är den mellan Real Madrid och Lyon, vad skiljer sig från förra gången de möttes? Mourinho såklart som är en fantastisk "eliminationcoach" och då ligan glider ur hans fingrar (sju poäng upp till Barca) så är det troligt att han gör en stor ansats mot Champions League titeln istället.

 


Milan mot Tottenham är en öppen historia, frågan är vem som kommer att betyda mest för sitt lag: Bale för Tottenham eller Ibra för Milan? Båda är i bra form och spännande att se på, förhoppningsvis får båda det utrymme som underhållningsvärdet kräver, annars kan det bli två ruskigt trista matcher. Chelsea och Man Utd plockar ner uppstickarna FCK och Marseille på jorden, Shaktar ger jag en fördel över Roma, jag tror på revansch för Bayern München mot Inter, att Schalke inte är bra nog för att besegra Valencia.





Nu förstår jag om ni tycker det är drygt att hänga med i alla mina spekulationer
, däremot känns det viktigt att våga sticka ut hakan och påstå saker som kan bita en i arslet i efterhand - hellre det än att ägna sig åt fegt besserwisseri a la Olof Lundh. Att peka ut vinnaren av årets Champions League är för mig enkelt eftersom jag varje år säger Barcelona, vilket i sig är en lågoddsare och en feg satsning men jag skulle inte må bra med mig själv om jag sade annorlunda - framförallt inte om jag trodde annorlunda.

 

 


För att lämna detta ämne och ta upp något annat: i förra veckan så deltog jag på FIFH i Malmö i samband med min utbildning. För er som inte känner till FIFH (som står för Föreningen Idrott för Handikappade) så är det en verksamhet för idrottare med funktionsnedsättning och vi fick testa på både Rullstolsbasket och Goalball. I Goalball blev vi undervisade av Fatmir Seremeti som varit en tongivande spelare i det svenska landslaget i flera år, han visade oss också hur det skulle gå till och var helt fantastisk. Jag har aldrig varit bollrädd men att ha förbundna ögon och höra hur en 1.5 kg tung gummiboll komma bjällrandes emot en i full fart var ingen direkt skön känsla som tur var, för stunden, så var jag inte med när Fatmir spelade för då hade bollen kommit i ca 85 km/h mot en istället för ynka 50. Goalball passet för dagen medförde ett par skrevskador och tillbucklade ansikten. Rullstolsbasketen var väldigt tung för axlarna eftersom vi, enligt instruktörerna, lade ner lika mycket energi på att bromsa som att ta oss framåt men i övrigt så var det bara roligt även om jag bara satte ett skott på, vad som kändes som, ca tjugo försök.

 

 


Detta är två väldigt krävande, komplicerade och framförallt roliga sporter som definitivt är värda att testa; inte i första hand för nöjets skull utan för att bygga en uppfattning om hur det är för en idrottsmänniska med funktionsnedsättning. Den ena instruktören för rullstolsbasketen berättade att han under högstadiet inte fick delta på idrottslektionerna eftersom hallen låg på byggnadens femte våning utan tillgång till hiss. Istället blev han "frigjord" från idrotten innebärande att det ämnet inte räknades in i hans betyg och att han inte behövde delta. Det syntes på honom att detta i synnerhet var ett av de mer dystra minnena av många i hans, på den tiden, besvärliga vardag. Han bad oss, som idrottslärare, att aldrig exkludera en elev med funktionsnedsättning eftersom man aldrig gör denne en tjänst - man avsäger sig bara ansvaret och ser till att denne glider ännu längre från en grupp jämnåriga och i de flesta avseenden likasinnade. Idrotten har alltid påståtts bygga broar, och det är därmed extremt viktigt att inte välja den lätta vägen när en obekväm situation uppstår, för både barn och vuxna.

 

 


Är det någon mer som inte bryr sig ett dugg om att Copa del Sol: Shaktar - Karapaty går på tv4Sport?

[NJKC]


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0