ARTIKELGRANSKNING

Jonas Carlberg
Idrott II, 61-90 hp
Lärarutbildningen
Malmö högskola

SYFTE

Denna artikels huvudsakliga syfte var att bevisa hur transformeringen av engelsk fotboll under 90-talet har moderniserat europeisk fotboll, mer specifikt norsk fotboll. Ingar Mehus & Guy Osborn (2010) undersöker vidare vilka skillnader som finns hos supportergrupper gällande motiv för närvaro (attendance), direkt och indirekt konsumtion samt identifiering med lag (team).

BAKGRUND

I artikeln “Consuming Football – The Norwegian Experience, the English Impact and the possibilities of Interdisciplinary Research” skriven av I. Mehus och G. Osborn publicerad i Scandinavian Sports Studies Forum, vol.1, s 89-113, 2010 argumenterar författarna för att transformeringen av engelsk fotboll har stått som modell för en modernisering av den norska motsvarigheten. I deras mening är fotboll en global sport och för att förstå norska supportrars hängivenhet och konsumtionsmönster är regleringen av sporten i sig samt internationella supportrars beteende av intresse.

Den totala åskådarsiffran för den norska högstaligan ”Tippeligan” har ökat kraftigt under 2000 talet från drygt en miljon åskådare till över två miljoner under en säsongs tid. Denna ökning är näst intill parallell med ökningen i den engelska högstaligan, Premier League. Vad som intresserar författarna är att engelsk fotboll transformerades under 90-talet då, bland annat, försäljningen av TV rättigheterna medförde en ökad intäkt till främst Premier League klubbarna vilket gav en markant ökning av det totala åskådarantalet vid matcher.

För att beskriva starten av engelsk fotbolls transformering diskuterar författarna den katastrof som skedde vid Hillsborough stadion 1989 då 96 Liverpoolsupportrar dog då ena läktaren rasade. Katastrofen rubricerades som ett misslyckande av poliskontroll och förändrade det engelska landskapet av fotbollskonsumtion till det negativa. En transformering av engelsk fotboll var tvungen att ske och den mest väsentliga var att Premier League bildades och klubbarna blev vinstdrivande institutioner. Färre åskådare släpptes in vilket gav högre priser och en rikare konsumtionsgrupp än tidigare; supportergruppen som enhet var därmed förändrad. Motiv för närvaro (attendance), direkt och indirekt konsumtion samt identifiering med lag (team) skapade fullt ut denna transformering och författarna argumenterar för att detta var starten för moderniseringen av europisk, och mer specifikt norsk fotboll.

 

METOD

Den huvudsakliga anledningen att detta område undersöktes av Mehus & Osborn (2010) var att, utifrån transformeringen av engelsk fotboll, undersöka om den har stått som modell för moderniseringen av andra europeiska länder; i detta fall med Norge som utgångspunkt. Författarna försökte även förstå deltagandet vid livematcher genom att analysera de generella motiv för närvaro (attendance), indirekt och direkt konsumtion samt identifiering med lag (team) som åskådare har.

De har genom en empiristudie observerat åskådare under två hemmamatcher för Rosenborgs Ballklubb och genom frågeformulär (questionnaire) undersökt relationerna mellan motiv till deltagande, identifiering med lag (team), samt direkt och indirekt konsumtion. De har valt att förklara dessa centrala begrepp och hur de påverkat både transformering och modernisering utifrån en vid variation av referenser.

Det är nämnvärt att Mehus & Osborn (2010) arbetar utifrån olika fält, denna artikel kan således benämnas som en interdisciplinär och korsdisciplinär ansats. De har strävat efter att genom en empiristudie förstå de underliggande sociologiska faktorer som lett till en modernisering av norsk fotboll och det ökade åskådarantalet. De menar att det krävs en uppfattning om lagen (law) som väsen och genom empiristudiens fokus på sportåskådare kan det argumenteras om lagen har en roll att spela i att avslöja och förklara praktiska områden.

En statistisk modell utvecklades som strävade efter att förklara variationerna i åskådardeltagande (attendance).

RESULTAT

Mehus & Osborn (2010) sammanställde data från åskådare som besökte två Rosenborgsmatcher, detta har redovisats i fyra tabeller med olika variabler av betydelse som exempelvis; hur många matcher de besökt tidigare, hur långt de har färdats, ålder, sociala motiv och media konsumtion (hur intensivt de följer sitt lag).

50.9 % av åskådarna i denna studie närvarade vid tre hemmamatcher eller färre under en säsong och 67.1 % köpte biljett till enstaka matcher. Den grupp som mest sannolikt närvarar under säsongens första match var unga män med säsongsbiljetter och nära avstånd till stadion (32.9 %). Den tillfrågade grupp som deltog i den andra matchen, mitt i säsongen, hade fler kvinnor, hade rest längre och drygt en femtedel hade säsongsbiljetter (19.5 %).

Till viss del kan det göras skillnad på dessa skaror; vid den första matchen deltog de mer ”traditionella supportrarna” och vid den andra deltog den nyare, högkonsumerande anhängarskaran med en stor grupp bestående av familj och kvinnor.

Studien visade också att det största motivet till identifiering med ett fotbollslag var underhållningsvärde, och även till stor del beroende på den sociala känslan av att tillhöra en grupp. Manliga anhängare identifierar sig mer med sitt favoritlag än kvinnliga. Yngre anhängare identifierar sig också mer med sitt favoritlag än äldre. Personer med högre utbildning identifierar sig avsevärt mindre med sitt favoritlag än de med låg utbildning.

Relationen mellan motiv, identifiering och deltagande. Underhållningsmotiv var det vanligaste till identifiering (44 %). Sociala motiv hade inte någon direkt koppling till identifiering, men stor koppling till deltagande. Resultaten visar även att de lagändringar som infördes under 90-talet i England och Wales gav ett större deltagande där av flera olika grupper vilket också är fallet i Norge.

 

DISKUSSION

Denna artikel, skriven av Mehus & Osborn (2010), var för mig väldigt intressant eftersom den bekräftar områden som jag personligen tidigare reflekterat över. Genom att kategorisera olika supportergrupper gör de en distinktion som, utöver artikelns syfte och dess resultatsammanställning, väcker många diskussionsfrågor.

Då författarna elegant belyser hur transformeringen av engelsk fotboll initierades och verkställdes har de definierat startskottet för, det som idag populistiskt kallas för, ”modern fotboll”. För mig, med denna artikel som utgångspunkt, begränsas modern fotboll inte av spelet i sig utan omfattar även områden som marknadsföring, konsumtion och anknytning då det tidigare sträckt sig mot en mer homogen grupp. Numer finns det en mängd olika motiv till varför en person väljer att gå på livematcher.

Att Mehus & Osborn (2010) valt att använda Norge som säte för dess undersökning är såklart på grund av tillgänglighet; de påpekar även att den engelska transformeringen även kan appliceras på flera andra länder. För oss i Skandinavien (och Sverige närmare bestämt) är detta lätt att relatera till eftersom en liknande situation har skett under tvåtusentalet, tyvärr inte lika framgångsrikt eftersom svenska klubbar inte har haft så pass stora resurser som lag i t ex England och Norge har vilket har lett till sämre resultat och en lägre ambitiös supporter skara.

Vad författarna gör fängslande är att de problematiserar en väsentlig supporterfråga om vad en riktig supporter innebär. Ofta är det en primär fokusering av media på de fans som syns mest och väsnas mest; unga män, vad Mehus & Osborn (2010) poängterar är att de fans som köper mycket varor, följer matcher via dyra TV kanaler och går till matcher i familjeenheter bidrar mycket till spridandet av fotboll som helhet och absolut räknas som ”riktiga” supportrar.

Stundtals är denna artikel färgad av lagformuleringar från rättsväsende vilket gör den mer svårläst men då detta används som ett medel för att beskriva sociologi och hur det har påverkat transformering såväl som modernisering är det nödvändigt, men bidrar inte till en förbättrad estetik. Resultaten var grundliga och djupgående men stundtals svårtolkade.

 

REFERENSER & MÅLGRUPP

Referenssystemet som använts i artikeln är noggrant. Referenserna som de har använt sig av är vetenskapligt förankrade och saker påstås inte utan en teoretisk bakgrund. Vidare så ger de genom sina referenser en rik historisk bakgrund som gör deras hypotes mer trovärdig. Mest sannolikt riktar sig denna artikel till människor som ur ett historiskt och sociologiskt perspektiv vill förstå hur en modernisering av fotboll uppstått. Det går även att föreslå att denna artikel kan användas av organisationer som hanterar diverse åskådare ska förstå deras motiv och hur dessa ska kunna utnyttjas affärsmässigt.

 

ARTIKELREFERENS

Mehus, I. & Osborn G. Consuming Football – The Norwegian Experience, the English Impact and the possibilities of Interdisciplinary Research (2010). Publicerad i Scandinavian Sports Studies Forum, vol.1, s 89-113. Tillgänglig 2011-06-07: http://www.sportstudies.org/content/vol_1_2010/089-113_vol_1_2010_mehus-osborn.pdf


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0