The World Cup (this far)

I'm Back! De inte så ihågkomna eller särskilt episka ord som Arnold yttrade i en av de mindre framgångsrika uppföljarna till "The Terminator" känns, om än lite långsökt, träffande i sammanhanget. Efter ett par års frånvaro snickrar jag ihop ett inlägg för att det är VM - höjdpunkten av The Beautiful Game - och om Olof Lundh *host* sätter ribban för en läsvärd text så är det inte så svårt för andra att komma över tröskeln och in i den brasilianska värmen.
 
VM kan man väl säga har hittat hem! Jag kommer inte att gå in på den politiska situation som VM inneburit för Brasilien, vad som har behövts sägas har sagts av mer kunniga människor än jag och jag fokuserar på fotbollen således. Och det har varit en underbar fotbollsturnering hittills!
 
 
 
 
NJKC:s intryck av VM 2014 (hittills).
 
Trender: Målkamerorna är här, äntligen, det är viktigt att fotbollen moderniseras där den kan medan man har respekt för de signifikativa inslag som behöver bevaras. Domarna har spelat en stor roll hittills och det har dömts en lång rad straffar, alla straffar har även blivit mål! Tre självmål har trillat in i nätmaskorna, tydligen mer än hela förra VM i Sydafrika och det var under första omgången. Det känns tydligt att lagen i turneringen har ett aggressivt spel i offensivt straffområde. Filmningar är fortfarande väldigt aktuellt, vissa filmningar för fördelar och andra inte, det har trots starten varit goda omdömen från domarna. Omställningsspelet är påtagligt än en gång. Liksom de flesta VM syns det att vissa lag är ängsliga, såsom Belgien och Schweiz. De Sydamerikanska lagen ser spännande ut, framförallt var Colombia och Chile otroligt imponerande i sina första matcher mot Grekland respektive Australien. Ett par valar har redan kommit på fall: Uruguay, England, Portugal och framförallt Spanien har fått se sig besegrade. Italien, Tyskland, Frankrike och Argentina såg bekväma ut i sina matcher och deras mest tongivande spelare såg stabila ut, dessa fyra lag såg ut som potentiella kvartsfinalister även om Frankrike fick VM:s minst respektingivande lag som motstånd. Brasilien vinner utan att imponera, spelet ser väldigt statiskt ut trots offensiv förmåga i Hulk, Neymar, Oscar, Willian och Bernard. USA besegrade sitt VM spöke form av Ghana, endast Elfenbenskusten har vunnit premiärmatchen av de Afrikanska lagen. Inget Asiatiskt lag har lyckats vinna i premiäromgången. Bosnien gjorde sitt första VM mål någonsin och det ser bra ut inför deras möten mot Nigeria och Iran.
 
Omgångens lag:
 
 
van Persie (NL)
 
Campbell (CRC)              Müeller (D)                Robben (NL)
 
Cahill (AUS)         Pirlo (ITA)
 
Blind (NL)      Hummels (D)      Varanë (FR)     Cuadrado (COL)
 
Ochoa (MEX)
 
Motivering:  Vad Holland gör är att fullkomligt klä av världens bästa landslag, därav tre spelare med i truppen. RvP såg klinisk ut, att jämföra med Benzema som enkelt avfärdade Hondurasbackarna - men mot mer kvalificerat motstånd i Spanien är RvP solklar på topp. Skytteligaledaren, Müeller är med såklart, liksom världens snabbaste fotbollsspelare Arjen Robben, Campbell från Costa Rica såg fantastisk ut och är i form efter en grym säsong i Olympiakos. Tim Cahill har länge varit en spelare i världsklass och är alltid tongivande. Pirlo är i sitt eget universum där han bestämmer villkoren. RvP:s fantastiska nickmål kom via assist från Daley Blind som med stabil kollektiv defensiv var delaktig i att avfärda spanska försök till anfall. Hummels gör ett stabilt nickmål mot Portugal och fick tyvärr gå ut skadad, tar risker som mittback men lyckas med det mesta. Varanë är redan en mittback i världsklass, och även emot klent motstånd mot Honduras, anser jag att han spelar en stor roll för Frankrike. Cuadrado är ytter, ja, men kan även användas som högerback, inte mig emot! Ochoa har hållt nollan dubbelt upp (jag räknar även in matchen mot Brasilien). Inga brassar med nej, Oscar var närmast till hands men han blev utkonkurrerad.
 
 
 
Omgångens Mest Spännande Spelare: Joel Campbell i Costa Rica var för mig helt fantastisk mot Uruguay och varvade stenhårda skott med teknisk briljans och moget spel trots sina 21 år. Arsenal kallar hem honom från Olympiakos till nästa säsong och det blir spännande att se hur han lyckas på Emirates.
 
Omgångens Hjärta: Clint Dempsey i USA är en inspiration och hoppas se mer av hans uppoffrande spelstil.
 
Omgångens VM Kung: Andrea Pirlo var kung i VM 2006 och även om han lånade ut kronan temporärt 2010 så finns det stor sannolikhet att han beslagtar den i Brasilien. Han saknar motstycke med sin speluppfattning.
 
 
 
Omgångens Största Pajas: Pepe, behöver vi säga mer? Ja, det är på sin plats. under en lång tid har Pepe besudlat fotbollens ädla konst med sitt svineri och efter att än en gång inte lyckats hålla huvudet kallt låter han det istället finns sin väg till Thomas Müellers gosiga lockar där det bevisligen inte hör hemma. Portugal må klara sig vidare ändå men de är alltjämt ett fantastiskt osympatiskt lag trots världens bäste spelare i truppen... var han med mot Tyskland?
 
 
 
 
Omgångens Sämsta Verklighetsuppfattning: Scolari, även om Fred och Marcelo imponerar oss med sina kreativa falltekniker så är det ett steg längre mot direkt idioti att försvara deras uppenbara fusk på det sätt som Scolari valt att göra. Låt gå att han vill ta pressen av dem, men kom igen - bara kom igen.
 
Omgångens Värsta Kalldusch: 1. Casillas & CO. 2. Cavani & CO. 3. Ronaldo & CO - utan inbördes ordning.
 
 
 
 
Omgångens Bästa Språklektionen: Joe Hart. Kom igen, just give him that f*cking ball!
 
Omgångens Snyggastie Mål: RvP:s nickmål, an instant classic!
 
 
 
Omgångens Bästa Skribent: Erik Niva, utan tvekan. Niva saknar motstycke i skrivandets konst i jämförelse med andra fotbollsskribenter. Han är the Natural Born Writer och i min smak en lyrical wordsmith motherf'cking genius. Där Olof Lundh misslyckas med en oförtjänt självbelåtenhet utifrån sitt eget perspektiv låter Niva berättelserna gå bortom det uppenbara och ger storyn sitt helt egna liv som den ödmjuke observatören han är. För den som vill se mer av honom, surfa in på Nivas VM Blogg. En outsider är käre Henrik Brandão Jönsson som för somliga må vara lite av en doldis, men för de som läser Offside så är han vida känd för sitt kunnande och sina exotiska artiklar. 
 
Omgångens Sämsta Skribent: Olof Lundh, nuf' said.
 
Omgångens Bästa Kommentator/Studioankare: I brist på andra säger jag att Glenn Strömberg går in med god pondus som alltid, jag anser att han sätter sig in i spelarnas mentalitet på ett bra sätt och att han, med något undantag, har alldeles lagom entusiasm. André Pops är fenomenalt, jag har även ett gott öga till Anna Brolin  Daniel Nannskog är ungefär lika speedad som en sockerrusig Anders Timell som vanligt och Johanna Frändén vet inte vad hon pratar om som vanligt - att hon ens är med i VM när Zlatan inte är där?
 
Omgångens Sämsta Kommentator/Studioankare: Erik Hamrén, alla vi svenskar är glada över att du följer med till VM för att se och lära men jag hade hellre sett att du åkt dit med det svenska landslaget i släptåg. Det känns märkligt att ta in vår förbundskaptens kritik eller bild av andra VM-lag när hans egna spelare får finna sig i att följa VM från soffan. Man ska inte sparka på den som ligger ner, men det känns som att Fotbollssverige är eniga.  
 
 
 
 
Omgångens Dans: Colombia, helt fantastisk första match och trots Falcaos frånvaro ser de otroligt skarpa ut i sin offensiv, deras defensiv har inte direkt testats. 
 
 
 
 
Med hopp om ett fortsatt fantastiskt VM med glädje, dans och spektakulära mål!
[NJKC]

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0