Ciao Zlatan

Var det bara en dröm? Zlatan Ibrahimovic's ankomst till Barca var extremt tillfredställande förra sommaren för supportrar världen över men det blev bara ett år hos Españas mas bueno. Jag har alltid varit ett Barca fan och spelare som kommit till klubben och floppat finns i horder, är Zlatan en av dem - nej! 32 poäng (22+10) under 42 matcher på sin första säsong är fenomenalt och det är så få som gjort det bättre. Jag minns framförallt tre matcher: när Zlatan gör mål i sin första ligamatch mot Sporting Gijón, det fantastiska inhoppet i El Clásico och hans andra halvlek i CL kvartsfinalen mot Arsenal - tack för det Ibra!




Det känns som om vär(l)den varit för hård mot honom, att Pep släpper honom för småpotatis ger mig en känsla av att han är kräsen, oekonomisk och inte en särskilt bra affärsman. Visst kunde Zlatan spelat bättre och slipat på sin attityd, men det är ju den som tagit honom så långt, att han för första gången visar att han kan ändra på sig måste tolkas som anpassningsvilja. En spelare av Zlatans kaliber växer inte på träd och löper man linan ut och köper den typen av karaktär (en vinnare) får man räkna med att vara flexibel och göra honom nöjd. Inte ska Pep behöva krusa för någon, framförallt inte för skiten Raiola, men är det ett problem inom en kompetent spelartrupp så ska en ledare kunna lösa det och en försäljning av våran Ibra var väl egentligen sista lösningen? Att köpa in David Villa var viktigt, men värvningen av Javier Mascherano kan vara extremt dumdristig då han i Premier League varit den gnälligaste spelaren norr om the Thames och jag vill inte ha den attityden på Camp Nou.




Barca, är som sagt mitt hjärtelag men solen har även den sina fläckar. Något som jag tagit upp i ett tidigare inlägg var att de är dåliga på att behandla spelare som de vill sälja med respekt. Kluivert, Ronaldinho, Overmars, Eto'o och Rivaldo är några i mängden som uttryckt missnöje över att bli behandlade som gårdagens rester. Fansen har som oftast varit väldigt tacksamma och visat sitt missnöje när det händer, vilket är tur eftersom Barca ger sina medlemmar rösträtt. Jag hoppas verkligen att vi får se fler avsked som det Henrik Larsson fick när han lämnade, som för övrigt gjorde tretton mål på två år utan att bli korsfäst. Nu lämnar vi det där.





Roligt som fan att Real kryssade i sin ligadebut. All hype om Mourinho och spelarcirkus kan vara meningslös i år igen - det hoppas jag verkligen på. Jag sa hela förra året att jag inte var ett dugg rädd för Real, men att i år skulle de vara farliga för att de förmodligen skaffar nya spelare och ny tränare till en redan kompetent trupp, nu ligger de redan efter ; )



Linus Hallenius till Genoa i vinter är riktigt spännande men det kan visa sig att han blir ännu en floppande svensk på en större scen. Det går inte som smort för flera från det fantastiska U21 laget. Andreas Landgren tror jag fortfarande på men som jag skrivit i ett gammalt inlägg så var det dumt att han gick innan han var ordinarie i Allsvenskan; han hade behövt mer tid att utvecklas i en trygg miljö, är Willem II det? Bjärsmyr drar till Norge och Rosenborg, de är en stor klubb med flera svenskar, det passar nog bättre en galenpannefotboll i Grekland. Rasmus Bengtsson spelade sex matcher i Hertha Berlin men ratades efteråt, kanske lika bra för det är tydligt att apor styr den klubben, nu joinar han Emir Bajrami i Twente istället som är regerande holländska mästare.




Gillar inte att MFF leder Allsvenskan men allt kommer att avgöras på Swedbank Arena om ett tag, vem tror ni är starkast? Tror att Lantz trumfar Sidledsdanne

[NJKC]

Silly Season - Finns det något mer att tillägga?

Är det bara jag som är trött på medias bevakning av Zlatan och hans vistelse i Barca? Visst är det intressant att spekulera men efter juni, juli och snart hela augusti så börjar det bli extremt tröttsamt men jag är konformist och får väl säga mitt, om än kortfattat. Att "Cirkus Zlatan" med clownen Raiola återvänder till Milano känns väl ganska logiskt och Barca visar inte direkt att de är intresserade av att behålla honom, i ärlighetens namn så borde de inte göra det heller när Villa kommer att göra alla på Camp Nou nöjda, förutom bortafansen... Zlatan har gjort sig ett stort namn i Italien (Ibra) och hans spelsstil visade sig relativt ineffektiv i La liga där försvararna pressar aggressivare samtidigt som lagen oftast har högt försvarsspel - Zlatan trivs väldigt bra mot lag som använder lågt där han får tid på sig att utmana på egna villkor.



Legend åt höger, retard åt vänster


Ola Toivonen i Liverpool är en betydligt trevligare spekulation men jag tror inte att det hade passat in särskilt väl, förmodligen hade de velat ha honom som fjärde forward bakom N'gog, Torres och Babel även om Ola är bättre än två av dem (avgör själva). Ett år till som stor profil i Holland hade gjort honom gott, kan Suarez stanna ett år till i Ajax kan nog fan Ola stanna ett år till i PSV. Jag är verkligen imponerad över hur mycket han växt det senaste året och det var verkligen ingen slump att PSV lånar Berg - när man har två forwards som fungerar jättebra tillsammans under en förutbestämd tid; varför ska man då göra sig av med den ene innan äventyret ens har börjat?




Nostalgi är en fantastisk känsla. Drömde mig för ett ögonblick tillbaka till VM - 94 och spelarna som vi hade då. För mig är de spelarna hjältar, legendar... fan titaner! Vilket ikonrikt lag: Thomas Ravelli, Jocke Björklund, Jonas Thern, Stefan Schwarz, Kenneth Andersson, Thomas Brolin, Martin Dahlin... kanske inte Håkan Mild dock ; ) Att jag tar upp Nostalgi är för att nutiden måste vara sämre än dåtiden - dagens svenska landslag saknar dessa hjältar men U21'orna förra sommaren visade att det kan vara på gång och vem vet, tjugo år efter VM bronset kanske vi återberättar om nya hjältar, legendarer och titaner som heter just Toivonen, Berg och Ibrahimovic.





Det är roligt att många läser bloggen, innan har det varit väldigt oregelbundna siffror men det har uppstått en jämnhet. Eftersom skolan drar igång igen, så får jag anstränga mig och även skapa en jämnhet i mitt skrivande. Ciao

[NJKC]

Stelhet

Klockan är mycket när jag skriver detta. Sitter och försöker tänja ut mina quadriceps (framsida lår) medan jag klottrar ner ett par rader här. Det är svårt att minnas den tid då man kunde träna på ett sätt som var skadefritt och ångesten som det medför är påtaglig när man kommer på att man blivit äldre och att mycket av den forna explosiviteten har ersatts av nedsatt muskelfunktion. Fortfarande är man relativt ung som fotbollsspelare men det känns som att jag inte vet vart de senaste fyra åren tagit vägen, när jag verkligen tänker efter så minns jag inte mycket av matcher som har varit - vad som dyker upp i mitt sinne är framförallt min oförmåga att spela bra samt att jag i min moderklubb hittade den gemenskap och gjädje som jag länge saknade.

Många man känner har negligerade skador och när man träffat på fotbollsfanatiker runtom som inte spelar längre trots sin ålder så nämner de ofta att de var tvungna att sluta på grund av skador. De som hade kunnat bli väldigt bra spelare avspeglar numer en bittherhet och en syrlig avsmak när deras berättelser om vad som har varit tar större plats än deras visioner om vad de vill bevara av den talang som de besatt, och egentligen fortfarande besitter. Vill jag vara "that guy" som surar över vad som hänt och inte hänt eller vill jag på mina egna villkor styra upp och förbättra en situation som i slutändan inte är gynnsam?

Det är en svår inre diskussion för mig just nu eftersom viljan att spela alltid har triumferat över rädslan att göra mig illa, men jag vet inte om jag hellre hade gjort något som medförde en förbättrad hälsa snarare än en försämrad. Man ska inte måla fan på väggen men jag börjar bli less på att spela som en kratta och gå som en krycka när jag kunde använt tiden till någonting mer kreativt för sinnet och mer hälsosamt för kroppen. Fotboll är livet, det vet alla, och det kan det fortsätta vara om än i andra avseenden. Tre yngre tränare som jag känner till tränar nu vars ett lag i divison tre runtomkring i landet samtidigt som en tjugosexåring tränar en division ett klubb ett par mil söder om min ort... roligt som tusan för dem och uppfriskande att dessa klubbar vågar satsa på yngre och hungriga förmågor. Erik Hamrén och det nya landslaget kommer jag att tänka på - de som ska ta oss till EM - klart de klarar av det!

Match på onsdagskvällen mot ett av de tre topplagen och vinner vi där så känns nedflyttning avlägset och det vore väldigt skönt.

[NJKC]

RSS 2.0