Stadium Sports Camp
Sitter och skriver här i Norrköping under en av pauserna. Snart dags för mera fotbollsträningar med "killingarna". Allt är väl!
Point Noted
Känner att jag till viss del hade en berättigad poäng när jag påstod att vi förmodligen kunde vänta oss öppnare matcher och fler mål eftersom lagen är tvungna att satsa - lite synd att Bafana inte stod upp bättre för nu lär väl Frankrike krångla sig vidare till åttondelsfinal trots allt.
PS: Det var straff
PS: Det var straff
Dag 5 & 6 - Första omgången avklarad!
Gårdagens VM matcher förstärker mina känslor som jag tidigare uttryckt. Jag är glad att jag inte såg Nya Zeeland - Slovakien då jag hörde att den var ungefär lika spännande som den lät på förhand. Elfenbenskusten - Portugal tippade jag som en kryssmatch, det blev det fast inte alls lika målrik som jag hoppats på då båda lagen spelade bra försvarsspel. Den sista matchens första halvlek var bedrövlig och jag tror att Dunga verkligen röt till i omklädningsrummet för efteråt kunde man känna igen det Brasilien som man lärt sig att tycka om. Maicons mål är verkligen jättesnyggt! Diskuterade med en vän om det var avsiktligt och om det var en målvaktstavla - jag känner att det var meningen av Maicon att placera bollen distinkt mot främre stolpen för att skapa oreda för Guk och att han står långt ut placerad för att det är omöjligt att göra mål från den vinkeln, vad tror ni? Vill nämna att jag verkligen gillade nummer 9 i Nordkorea (eller vad de nu vill kallas); Jung Tae Se kanske kan skapa en skräll på egen hand i detta VM?
Turneringens första omgång avslutades idag med en praktskräll. Vem hade trott att Schweiz skulle besegra de tunga spanska favoriterna? De har ett extremt talangfullt lag och frågan är om inte coach Del Bosque hade mått bra av att byta in kreative aktören Cesc Fabgrégas. Varför startar Del Bosque med både Busqets och Xabi Alonso...? 24 skott, 12 hörnor och 63 procent av bollinnehavet har spanjorerna och det känns märkligt att de inte kan förvalta det bättre. Schweiz är definitivt inte dåliga, men man måste väl säga att detta var det mest överraskande resultatet hittills och att trycket på England, Frankrike och Italien har lättat till viss del. Såg inte matchen, men Chile lär ha imponerat rejält även om det bara blev ett mål mot noll när de tog sig an förhandstippade ängagänget Honduras - Alexis Sanchez är värd att hålla koll på!
För att summera den första omgången så vill jag påstå att den varit mycket försiktig. Inget lag vill förlora såklart och det har inneburit att flera valt att backa hem och satsa på omställningar istället för att successivt bygga upp anfallen från backlinjen, vilket såklart har gett väldigt blandade resultat. De som såklart har lyckats bäst är Tyskland och det kommer säkert bli en kanonmatch när de möter Serbien som är i desperat behov av att vinna om de ska ha chans på att ta sig vidare till åttondelsfinal. Mina förhoppningar om den andra omgången är att de lag som är utan poäng vågar satsa offensivt i ett tidigt skede av matchen och verkligen presser motståndarna till att svara, då borde anfallsspel gynnas och utradera de trista och passiva matchbilderna som vi hittills fått avlida.
Ikväll börjar omgång 2 - Sydafrika möter Uruguay och jag vill tro på att Suarez och Forlán blir mer involverade och producerar fler målchanser. Sydafrika led av dåligt organiserat försvarsspel och feghet i en mot en situationerna mot Mexiko under den första halvleken, blir det en repris av det tro...?
[NJKC]
Turneringens första omgång avslutades idag med en praktskräll. Vem hade trott att Schweiz skulle besegra de tunga spanska favoriterna? De har ett extremt talangfullt lag och frågan är om inte coach Del Bosque hade mått bra av att byta in kreative aktören Cesc Fabgrégas. Varför startar Del Bosque med både Busqets och Xabi Alonso...? 24 skott, 12 hörnor och 63 procent av bollinnehavet har spanjorerna och det känns märkligt att de inte kan förvalta det bättre. Schweiz är definitivt inte dåliga, men man måste väl säga att detta var det mest överraskande resultatet hittills och att trycket på England, Frankrike och Italien har lättat till viss del. Såg inte matchen, men Chile lär ha imponerat rejält även om det bara blev ett mål mot noll när de tog sig an förhandstippade ängagänget Honduras - Alexis Sanchez är värd att hålla koll på!
För att summera den första omgången så vill jag påstå att den varit mycket försiktig. Inget lag vill förlora såklart och det har inneburit att flera valt att backa hem och satsa på omställningar istället för att successivt bygga upp anfallen från backlinjen, vilket såklart har gett väldigt blandade resultat. De som såklart har lyckats bäst är Tyskland och det kommer säkert bli en kanonmatch när de möter Serbien som är i desperat behov av att vinna om de ska ha chans på att ta sig vidare till åttondelsfinal. Mina förhoppningar om den andra omgången är att de lag som är utan poäng vågar satsa offensivt i ett tidigt skede av matchen och verkligen presser motståndarna till att svara, då borde anfallsspel gynnas och utradera de trista och passiva matchbilderna som vi hittills fått avlida.
Ikväll börjar omgång 2 - Sydafrika möter Uruguay och jag vill tro på att Suarez och Forlán blir mer involverade och producerar fler målchanser. Sydafrika led av dåligt organiserat försvarsspel och feghet i en mot en situationerna mot Mexiko under den första halvleken, blir det en repris av det tro...?
[NJKC]
Kommentarer
Det är roligt att så många läser bloggen men det är tradigt nog tyst i kommentarsboxen - ni kan väl omöjligt gå med på allt jag tycker och tänker...? Stand up, speak up mates!
Dag 4: VM Tempo
Dagens inlägg kommer inte beröra matcherna lika detaljerat som tidigare. Vitsen med detta är mest för att jag såg matcherna idag och förhåller mig ytterst oimponerad. Japan och Kamerun förtjänar inte att göra mål i ännu en extremt tråkig match. Danmark är uddlösa utan en frisk Bendtner och Hollands anfallsspel tog inte fart förrän i den 65e minuten när Elia byts in och trampar igång på vänsterkanten. Dagens hetaste var, för mig, när Alcaraz överglänste nickspecialisten Cannavaro och trycker in ledningsmålet för Paraguay - gorgeous!
Ett begrepp som jag har tänkt på mycket idag är "VM Tempo" och tyvärr är det inte smickrande för närvarande där majoriteten av matcherna hittills har varit väldigt innehållslösa. Bolltempot får ingen fart när vi har spelare som inte levererar uppspel med auktoritet, Slovenien och Serbien led av det under gårdagen. Bollkontrollen har inte varit klockren och det handlar till största del på att den individuella skickligheten i vissa lag är låg - Algeriet och Australien har flera spelare som inte kan ta emot en passning när de är i rörelse och grekerna släpper in sitt andra mål mot Sydkorea när Vyntra serverar Park bollen på silverfat efter en skrämmande dålig mottagning. Samtidigt har vi spelare som drar sig för att utmana; en såpass stark spelare som Krasic i Serbien har gjort sig ett namn på att virvla förbi ytterbackar till vardags men han var en skugga av sitt vanliga jag mot Ghana. En stor fråga för mig har under dessa dagar varit: Är rädslan för att förlora starkare än viljan att vinna? Ett lag som ger allt och förlorar (Nigeria) går starkare ur striden än ett lag som fegspelar och till sist blir straffade i slutminuten (Serbien).
Det kan mycket väl vara så att vi har blivit bortskämda av fotboll i världsklass på klubbnivå i och med den fantastiska kvalitet som finns i Serie A, Ligue 1, La Liga, Premier League, Bundesliga och framförallt i Champions League. VM för fyra år sen vill jag minnas som hetare, intensivare och mer engagerande. En stor nackdel för oss svenskar är såklart att vi inte är representerade men samtidigt tror jag inte att det är huvudproblemet. Jag, liksom er, älskar att se bra fotboll och vi ska inte måla fan på väggen för tre matcher har varit bra hittills. Tyskland, Sydkorea och Argentina har visat god initiativförmåga och har således belönats, merparten av förlorarlagen har inte gjort sig förtjänta av bättre öden och det är nog för att de är just tama och idéfattiga.
Holland - Danmark 2-0, Soccer City. Underhållningsvärde: 2 av 5 vuvuzelor.
Lågt betyg tack vare den dåliga kvaliteten på passningsspelet, jag förväntade mig mycket mer! Holland är en stormakt internationellt och Danmark är Skandinaviens bästa lag gällande passningsspel. Vill kunna säga att detta beror på bra försvarsspel men verkligen inte, inaktiva löpningar och dålig rörelse överlag. I en sömning match vaknar jag till när en spännande vänsterytter byts in. Matchens Lirare: Eljero Elia.
Japan - Kamerun 1-0, Free State Stadium. Underhållningsvärde: 1 av 5 vuvuzelor.
Lågt betyg men den här matchen var extremt tråkig. Var det någon som såg Samuel Eto'o? Han sniglar sig genom största delen av matchen och gör kanske två bra saker mot ett Japan som inte försvarade sig särskilt väl. Afrikas Bäste Spelare? Knappast. Japan slår oändligt många crossbollar i djupled som inte resulterar i något men till sist drar Matsui in ett inlägg till Keisuke Honda (som spelar ensam forward trots att han är yttermittfältare och trots att coach Okada har fyra renodlade forwards att välja mellan) som kyligt ser till att Japan tar en billig seger. Matchens Lirare: Keisuke Honda.
Italien - Paraguay 1-1, Green Point Stadium. Underhållningsvärde: 2 av 5 vuvuzelor.
Världsmästarna går in i turneringen med dunder och brak...? Nope, inte direkt. Italien kontrollerar matchen under stora delar men får inte riktigt till det mot ett krigande Paraguay. Italien har fått kritik för att de är gamla och det ser faktiskt ut som om pastan inte innehåller lika mycket kolhydrater som den brukade. Ett par som gör bra ifrån sig i Italien är Pepe på högerkanten och De Rossi på innermittfältet, minus får Zambrotta och den ständige filmaren Gilardino. Hoppas att Buffon inte skadat sig allvarligt. Plus i Paraguay får målvakten tillika lagkaptenen Villar som trots sitt misstag vid baklängesmålet står för en bra insats. Som nämnt tidigare var Paraguays mål en riktig pärla, man ser väldigt tidigt när frisparken slås att det kommer bli mycket farligt, den får ett sånt härligt dyk innan Alcaraz dunkar in ledningen. Matchens Lirare: Antolin Alcaraz.
Imorgon inleds dagen med Nya Zeeland - Slovakien och den kommer jag inte att se: har, tro det eller ej, bättre saker för mig. Därefter träder ett lag som jag älskar att älska, Elfenbenskusten, och ett lag som jag älskar att hata, Portugal, in i turneringen och där måste vi bara få se fantasi! Brassarna förnedrar Nordkorea imorgon, trust me on that one!
[NJKC]
Ett begrepp som jag har tänkt på mycket idag är "VM Tempo" och tyvärr är det inte smickrande för närvarande där majoriteten av matcherna hittills har varit väldigt innehållslösa. Bolltempot får ingen fart när vi har spelare som inte levererar uppspel med auktoritet, Slovenien och Serbien led av det under gårdagen. Bollkontrollen har inte varit klockren och det handlar till största del på att den individuella skickligheten i vissa lag är låg - Algeriet och Australien har flera spelare som inte kan ta emot en passning när de är i rörelse och grekerna släpper in sitt andra mål mot Sydkorea när Vyntra serverar Park bollen på silverfat efter en skrämmande dålig mottagning. Samtidigt har vi spelare som drar sig för att utmana; en såpass stark spelare som Krasic i Serbien har gjort sig ett namn på att virvla förbi ytterbackar till vardags men han var en skugga av sitt vanliga jag mot Ghana. En stor fråga för mig har under dessa dagar varit: Är rädslan för att förlora starkare än viljan att vinna? Ett lag som ger allt och förlorar (Nigeria) går starkare ur striden än ett lag som fegspelar och till sist blir straffade i slutminuten (Serbien).
Det kan mycket väl vara så att vi har blivit bortskämda av fotboll i världsklass på klubbnivå i och med den fantastiska kvalitet som finns i Serie A, Ligue 1, La Liga, Premier League, Bundesliga och framförallt i Champions League. VM för fyra år sen vill jag minnas som hetare, intensivare och mer engagerande. En stor nackdel för oss svenskar är såklart att vi inte är representerade men samtidigt tror jag inte att det är huvudproblemet. Jag, liksom er, älskar att se bra fotboll och vi ska inte måla fan på väggen för tre matcher har varit bra hittills. Tyskland, Sydkorea och Argentina har visat god initiativförmåga och har således belönats, merparten av förlorarlagen har inte gjort sig förtjänta av bättre öden och det är nog för att de är just tama och idéfattiga.
Holland - Danmark 2-0, Soccer City. Underhållningsvärde: 2 av 5 vuvuzelor.
Lågt betyg tack vare den dåliga kvaliteten på passningsspelet, jag förväntade mig mycket mer! Holland är en stormakt internationellt och Danmark är Skandinaviens bästa lag gällande passningsspel. Vill kunna säga att detta beror på bra försvarsspel men verkligen inte, inaktiva löpningar och dålig rörelse överlag. I en sömning match vaknar jag till när en spännande vänsterytter byts in. Matchens Lirare: Eljero Elia.
Japan - Kamerun 1-0, Free State Stadium. Underhållningsvärde: 1 av 5 vuvuzelor.
Lågt betyg men den här matchen var extremt tråkig. Var det någon som såg Samuel Eto'o? Han sniglar sig genom största delen av matchen och gör kanske två bra saker mot ett Japan som inte försvarade sig särskilt väl. Afrikas Bäste Spelare? Knappast. Japan slår oändligt många crossbollar i djupled som inte resulterar i något men till sist drar Matsui in ett inlägg till Keisuke Honda (som spelar ensam forward trots att han är yttermittfältare och trots att coach Okada har fyra renodlade forwards att välja mellan) som kyligt ser till att Japan tar en billig seger. Matchens Lirare: Keisuke Honda.
Italien - Paraguay 1-1, Green Point Stadium. Underhållningsvärde: 2 av 5 vuvuzelor.
Världsmästarna går in i turneringen med dunder och brak...? Nope, inte direkt. Italien kontrollerar matchen under stora delar men får inte riktigt till det mot ett krigande Paraguay. Italien har fått kritik för att de är gamla och det ser faktiskt ut som om pastan inte innehåller lika mycket kolhydrater som den brukade. Ett par som gör bra ifrån sig i Italien är Pepe på högerkanten och De Rossi på innermittfältet, minus får Zambrotta och den ständige filmaren Gilardino. Hoppas att Buffon inte skadat sig allvarligt. Plus i Paraguay får målvakten tillika lagkaptenen Villar som trots sitt misstag vid baklängesmålet står för en bra insats. Som nämnt tidigare var Paraguays mål en riktig pärla, man ser väldigt tidigt när frisparken slås att det kommer bli mycket farligt, den får ett sånt härligt dyk innan Alcaraz dunkar in ledningen. Matchens Lirare: Antolin Alcaraz.
Imorgon inleds dagen med Nya Zeeland - Slovakien och den kommer jag inte att se: har, tro det eller ej, bättre saker för mig. Därefter träder ett lag som jag älskar att älska, Elfenbenskusten, och ett lag som jag älskar att hata, Portugal, in i turneringen och där måste vi bara få se fantasi! Brassarna förnedrar Nordkorea imorgon, trust me on that one!
[NJKC]
Bojan Djordjic är en Tönt
Skäms på er TV4 - ta in någon som vet vad fan han pratar om, ser hellre Sur-Henke från Kalmar sju dagar i veckan!
Dag 3: Klockrena Anfall & Onödiga Röda Kort
Dagens VM utbud avslutades på bästa vis när Tyskland bokstavligen kör över Australien med fyra mål mot noll. Dessförinnan spelades den tråkigaste matchen hittils när Slovenien knappt besegrade Algeriet på förmiddagen. Det röda kortet som Ghezzal tar är ett av de dummaste jag sett och lite senare på eftermiddagen gör Lukovic ett lika korkat misstag när han "Mellbergar" Serbiens avancemang på is. Dagens tredje röda kort står Cahill för när han kapar Schweinsteiger vid en tysk omställning. Säga vad man vill om att domaren visar rött istället för gult men jag tycker att Cahill gott kan ha det - han kommer bakifrån, tacklingen är inte i närheten av bollen och han klipper båda knäna. Tre röda kort och alla drabbar förlorarlagen, visar inte det tecken på desperation och/eller okyla...? Jag tror i alla fall inte särskilt mycket på dagens förlorare utefter hur de agerat: väldigt tafatt och således mållösa.
Algeriet - Slovenien 0-1, Peter Mokaba Stadium. Underhållningsvärde 1 av 5 vuvuzelor.
Jag hade egentligen missat matchen men tack vare en omplanering kunde jag se den trots allt - det var ett misstag. Fotboll är vad jag helst sysslar med, ingen hemlighet där, men jag kan räkna upp hundra grejer som jag hellre hade gjort denna söndagsförmiddag och det inkluderar att gå till tandläkaren... Matchen var tråkig.
Felpassningar, dåliga första tillslag och långsamma anfallsuppbyggnader kändes som vardagsmat för de bägge och det är inte konstigt att man inte känner till mer än tre spelare. Första halvlek fick mig att fråga gudarna varför i helvete Slovenien är med i detta VM när mycket mer spännande europeiska lag som Ryssland, Sverige, Norge, Skottland, Irland, Kroatien och Turkiet får sitta på bänken.
För mig är det svårt att hitta matchens lirare i denna match där inget av lagen förtjänade att vinna. Det är lätt att nämna vilka som är arslen - utvisade Ghezzal och målvakten Chaouchi - men att verkligen se kvalitet var som sagt svårt. För att blidka läsare och att inte vara en total pessimist så får jag väl dra till med målgöraren (även om hans firande inte stod i proportion till målets attraktion). Matchens Lirare: Robert Koren.
Imorgon är det dags för våra ölstinnade grannar, Danmark, att spela - jag vill redan nu säga att jag inte är ett fan och jag hoppas att holländsk totalfotboll besegrar dansk fyldebold. Regerande mästarna Italien har ett mycket sämre lag i år men Marcello Lippi är en farlig man. Eto'o vs Morimoto slutar väl bara på ett sätt...?
[NJKC]
Algeriet - Slovenien 0-1, Peter Mokaba Stadium. Underhållningsvärde 1 av 5 vuvuzelor.
Jag hade egentligen missat matchen men tack vare en omplanering kunde jag se den trots allt - det var ett misstag. Fotboll är vad jag helst sysslar med, ingen hemlighet där, men jag kan räkna upp hundra grejer som jag hellre hade gjort denna söndagsförmiddag och det inkluderar att gå till tandläkaren... Matchen var tråkig.
Felpassningar, dåliga första tillslag och långsamma anfallsuppbyggnader kändes som vardagsmat för de bägge och det är inte konstigt att man inte känner till mer än tre spelare. Första halvlek fick mig att fråga gudarna varför i helvete Slovenien är med i detta VM när mycket mer spännande europeiska lag som Ryssland, Sverige, Norge, Skottland, Irland, Kroatien och Turkiet får sitta på bänken.
För mig är det svårt att hitta matchens lirare i denna match där inget av lagen förtjänade att vinna. Det är lätt att nämna vilka som är arslen - utvisade Ghezzal och målvakten Chaouchi - men att verkligen se kvalitet var som sagt svårt. För att blidka läsare och att inte vara en total pessimist så får jag väl dra till med målgöraren (även om hans firande inte stod i proportion till målets attraktion). Matchens Lirare: Robert Koren.
Serbien - Ghana 0-1, Loftus Verfeld Stadium. Underhållningsvärde: 2 av 5 vuvuzelor.
Denna match får faktiskt ett plus i kanten trots allt, det var spännande stundtals men jag antar att det inte gick att engagera sig totalt på grund av serbernas tafatta anfallsspel. Vid fasta situationer var de dock finurliga men det krävs bättre mottagningar och otroligt mycket mer koratz om de ska ta sig vidare från grupp D.
Det första afrikanska laget att knipa en seger blev alltså Ghana vilket var väldigt otippat på förhand. Trots att de saknar världstjärnan Essien och skadebenägna lagkaptenen Stephen Appiah så spelar de som om de inte har något att förlora. De har styrka genom John Mensah och Isaac Vorsha, snabbhet i Prince Tagoe och K.P Boateng samtidigt som de får in elegans från Dede Ayew och Kwadwo Asamoah.
En stulen seger blev detta på sätt och vis för Serbien var på förhand det mycket starkare laget men där deras stjärnor (Stankovic, Vidic och Krasic) misslyckades med att leverera så var det okända ghananer som tog över matchen och charmade oss med deras befogade segerdans. Matchens Lirare: Prince Tagoe
Denna match får faktiskt ett plus i kanten trots allt, det var spännande stundtals men jag antar att det inte gick att engagera sig totalt på grund av serbernas tafatta anfallsspel. Vid fasta situationer var de dock finurliga men det krävs bättre mottagningar och otroligt mycket mer koratz om de ska ta sig vidare från grupp D.
Det första afrikanska laget att knipa en seger blev alltså Ghana vilket var väldigt otippat på förhand. Trots att de saknar världstjärnan Essien och skadebenägna lagkaptenen Stephen Appiah så spelar de som om de inte har något att förlora. De har styrka genom John Mensah och Isaac Vorsha, snabbhet i Prince Tagoe och K.P Boateng samtidigt som de får in elegans från Dede Ayew och Kwadwo Asamoah.
En stulen seger blev detta på sätt och vis för Serbien var på förhand det mycket starkare laget men där deras stjärnor (Stankovic, Vidic och Krasic) misslyckades med att leverera så var det okända ghananer som tog över matchen och charmade oss med deras befogade segerdans. Matchens Lirare: Prince Tagoe
Tyskland - Australien 4-0, Durban Stadium. Underhållningsvärde 5 av 5 vuvuzelor.
Var "The Socceroos" försvarsspel såhär uselt? Nej, det tycker jag inte. De är följsamma och jobbar hårt men misstaget de gör är att de ibland var för följsamma och följde med i lägen där de borde sökt yta istället för spelare. Tyskarna var fenomenala på att skapa ytor och dra isär australiensarna och det gav stora resultat. Första halvlek rivstartade när Lukas Podolski stänker in ledningen efter bara åtta minuter. De relativt fräscha killarna Thomas Müller och Meusut Özil stod bakom det, liksom många andra anfall. Australien lyckades aldrig resa sig från denna tidiga chock och när målsumparen (haha, vilken miss!) Miroslav Klose sätter fart i ett straffområde så vill man inte vara i vägen, i alla fall inte om man heter Mark Schwarzer. Philip Lahm är ny lagkapten, liten till växten men stor i spelet är han och man blir verkligen imponerad av hans mångfald när man ena sekunden ser honom slå en perfekt crossboll och i andra sekunden storma mot mål på egen hand.
Australiensarna började spela hårdare i sin frustration och det ledde till att domaren började känna efter i fickan. För er som följt min blogg tidigare så undrar jag ifall ni kommer ihåg när jag i samband med Ryan Shawcross' s.k. "tackling" på Aaron Ramsey skrev att jag vill att domarna skyddar spelarna under såna incidenter? Nu är Cahill's inte lika ful men min princip kvarstår. Tyskland briljerade med sin vackra anfallsfotboll, vad som slog mig mest är hur deras forwards lurar bort försvarsspelarna och inte möter i trängda lägen: de drar isär när de måste och tätar när de behöver. Ballack saknas inte när främst Bastian Schweinsteiger leder laget centralt, han är mycket snabbare med bollen och involverar sin omgivning mycket mer än det f.d. Chelseaproffset. Vid sin sida har Bastian Stuttgart innern Sami Khedira som gör en bra match, men han övergläns ofta av resten i startelvan.
Vem stack ut ur mängden? Alla tyskar gör en fenomenal match rent kollektivt. Det är skönt att se att Jogi Löw satsar på Manuel Neuer i kassen när det kändes som att han skulle fega, som Cappello, och sätta in någon mer "rutinerad" - rätt prioriterat! Özil står för en löjlig filmning och sånt stöttar jag inte, även om han gör en väldigt stark insats. Vi har fyra målgörare men jag väljer bort alla för en man som jag känner kan vara Europas mest underskattade spelare under de senaste fyra säsongerna. Det är inte lätt att fylla en folkhjältes skor och komma undan med ett leende på läpparna! Matchens Lirare: Bastian Schweinsteiger.
Var "The Socceroos" försvarsspel såhär uselt? Nej, det tycker jag inte. De är följsamma och jobbar hårt men misstaget de gör är att de ibland var för följsamma och följde med i lägen där de borde sökt yta istället för spelare. Tyskarna var fenomenala på att skapa ytor och dra isär australiensarna och det gav stora resultat. Första halvlek rivstartade när Lukas Podolski stänker in ledningen efter bara åtta minuter. De relativt fräscha killarna Thomas Müller och Meusut Özil stod bakom det, liksom många andra anfall. Australien lyckades aldrig resa sig från denna tidiga chock och när målsumparen (haha, vilken miss!) Miroslav Klose sätter fart i ett straffområde så vill man inte vara i vägen, i alla fall inte om man heter Mark Schwarzer. Philip Lahm är ny lagkapten, liten till växten men stor i spelet är han och man blir verkligen imponerad av hans mångfald när man ena sekunden ser honom slå en perfekt crossboll och i andra sekunden storma mot mål på egen hand.
Australiensarna började spela hårdare i sin frustration och det ledde till att domaren började känna efter i fickan. För er som följt min blogg tidigare så undrar jag ifall ni kommer ihåg när jag i samband med Ryan Shawcross' s.k. "tackling" på Aaron Ramsey skrev att jag vill att domarna skyddar spelarna under såna incidenter? Nu är Cahill's inte lika ful men min princip kvarstår. Tyskland briljerade med sin vackra anfallsfotboll, vad som slog mig mest är hur deras forwards lurar bort försvarsspelarna och inte möter i trängda lägen: de drar isär när de måste och tätar när de behöver. Ballack saknas inte när främst Bastian Schweinsteiger leder laget centralt, han är mycket snabbare med bollen och involverar sin omgivning mycket mer än det f.d. Chelseaproffset. Vid sin sida har Bastian Stuttgart innern Sami Khedira som gör en bra match, men han övergläns ofta av resten i startelvan.
Vem stack ut ur mängden? Alla tyskar gör en fenomenal match rent kollektivt. Det är skönt att se att Jogi Löw satsar på Manuel Neuer i kassen när det kändes som att han skulle fega, som Cappello, och sätta in någon mer "rutinerad" - rätt prioriterat! Özil står för en löjlig filmning och sånt stöttar jag inte, även om han gör en väldigt stark insats. Vi har fyra målgörare men jag väljer bort alla för en man som jag känner kan vara Europas mest underskattade spelare under de senaste fyra säsongerna. Det är inte lätt att fylla en folkhjältes skor och komma undan med ett leende på läpparna! Matchens Lirare: Bastian Schweinsteiger.
Imorgon är det dags för våra ölstinnade grannar, Danmark, att spela - jag vill redan nu säga att jag inte är ett fan och jag hoppas att holländsk totalfotboll besegrar dansk fyldebold. Regerande mästarna Italien har ett mycket sämre lag i år men Marcello Lippi är en farlig man. Eto'o vs Morimoto slutar väl bara på ett sätt...?
[NJKC]
Three Lions
Englands kväll slutade inte som den borde. Med mål av Gerrard efter så lite som fyra minuter var det bäddat för målfest och engelsmännen skulle tysta de kritiker som påstår att de inte har chans på trofén även detta år: istället fick media sin poäng uppmärksammad. England hade massvis med målchanser men alltid stabile Tim Howard (sir Alex's gamle förstaval) vek sig inte, precis som resten av det amerikanska lägret.
England - USA 1-1, Royal Bafokeng Stadium. Underhållningsvärde: 3 av 5 vuvuzelor.
Matchen rivstartade, som sagt, efter fyra minuter när Gerrard med en elegant löpning bakom USA's mittbackar stöter in ledningen för engelsmännen, so far so good. England kontrollerar matchen och spelar fin anfallsfotboll utan att riktigt släppa in amerikanerna i matchen. USA har en del tuffingar i laget, bland annat Clint Dempsey och Oguchi Onyewu (som troligen hyllar Alexei Lalas med det skägget). Dessa två går in hårt i närkamperna och räds ingen, däremot oroas jag över hur pass mycket domarna bör tillåta: när engelsmännen började ge igen fick vi se direkt farliga kapningar och det håller inte i en så här lång turnering.
Robert Green, David James eller Joe Hart... Jag ville se Hart stå i kassen för jag känner att hans säsong i Birmingham har gjort honom förtjänt av det samtidigt som han inte gjort någon besviken under tiden i U21 landslaget och han har tagit chansen när han fått den i "det vuxna" landslaget. James lag Portsmouth blev nedflyttade i år och det säger väl det mesta. Green står för ett tafatt West Ham och har blandat magnifika matcher med sämre: han är ingen förstamålvakt. Det är inte lika horribelt som när Domenech lät Fabien Barthéz stå istället för Gregory Coupet i VM06 men snudd på. Greenes räddningsförsök är rent tekniskt uruselt eftersom man måste ha kroppen bakom bollen, då hade den studsat upp i bröstkorgen på honom istället och då hade inte USA bjudits in i matchen. I andra halvlek anfaller England med desperation och USA utnyttjar det och kan skapa ett par bra chanser och öka sitt bollinnehav.
I USA var Tim Howard stabil och gör inga misstag men det var en hel drös engelsmän som spelade väldigt bra fotboll och därför väljer jag en av dem. Glen Johnson hotade flera gånger från sin högerbacksplats, Gerrard gör mål och höjer ofta tempot i ett stundtals seg lagmaskin, John Terry gör en felfri insats och Ashley Cole plockade bort Landon Donovan effektivt. Den som höjer sig över mängden var för mig Emile Heskey som snyggt spelar fram till 1-0 målet, vinner nickduell efter nickduell mot huvudspelskompetenta mittbackar och etablerar bollen i farliga zoner, något som Frankrike saknade mot Uruguay. Matchens Lirare: Emile Heskey.
Anledningen att jag håller på England beror till stor del på tradition. Länge har det inhemska svenska spelsystemet färgats av engelsk struktur och det är så många av oss lärt sig att spela fotboll: press/täckning samt defensiv sida om sin motståndare i försvarsspelet och enkla passningar med intensiva löpningar i anfallsspelet. Tidigare har jag fått nöjet att se hur Fulham FC arbetar vid deras ungdomsakademi och i juli lämnar jag vackra Skåne för två veckor i London där jag kommer att få se hur Chelsea FC arbetar - förhoppningsvis är England kvar i turneringen då, jag hoppas och tror. England är skapare av det vackra spelet och har spridit det över världen (t ex Charles Miller i Brasilien), ofta förekommer det debatter gällande om det engelska spelsättet blivit utdaterat och förlegat - efter vad jag har sett så vet jag att vi i Sverige fortfarande kan lära oss enormt mycket och att deras system fortfarande är mest värt att eftersträva, inte det kortpassningsspel som finns i Spanien, fuskfotbollen i Portugal eller drivningsfotbollen i Brasilien.
Heta matcher idag också, även om Algeriet - Slovenien är ganska sömnig. Tycker att det är en rolig anekdot att Algeriets lagkapten Manzouri är för dålig för att starta, kanske en felprioritering från Algeriets stab...? Vi får väl se!
[NJKC]
England - USA 1-1, Royal Bafokeng Stadium. Underhållningsvärde: 3 av 5 vuvuzelor.
Matchen rivstartade, som sagt, efter fyra minuter när Gerrard med en elegant löpning bakom USA's mittbackar stöter in ledningen för engelsmännen, so far so good. England kontrollerar matchen och spelar fin anfallsfotboll utan att riktigt släppa in amerikanerna i matchen. USA har en del tuffingar i laget, bland annat Clint Dempsey och Oguchi Onyewu (som troligen hyllar Alexei Lalas med det skägget). Dessa två går in hårt i närkamperna och räds ingen, däremot oroas jag över hur pass mycket domarna bör tillåta: när engelsmännen började ge igen fick vi se direkt farliga kapningar och det håller inte i en så här lång turnering.
Robert Green, David James eller Joe Hart... Jag ville se Hart stå i kassen för jag känner att hans säsong i Birmingham har gjort honom förtjänt av det samtidigt som han inte gjort någon besviken under tiden i U21 landslaget och han har tagit chansen när han fått den i "det vuxna" landslaget. James lag Portsmouth blev nedflyttade i år och det säger väl det mesta. Green står för ett tafatt West Ham och har blandat magnifika matcher med sämre: han är ingen förstamålvakt. Det är inte lika horribelt som när Domenech lät Fabien Barthéz stå istället för Gregory Coupet i VM06 men snudd på. Greenes räddningsförsök är rent tekniskt uruselt eftersom man måste ha kroppen bakom bollen, då hade den studsat upp i bröstkorgen på honom istället och då hade inte USA bjudits in i matchen. I andra halvlek anfaller England med desperation och USA utnyttjar det och kan skapa ett par bra chanser och öka sitt bollinnehav.
I USA var Tim Howard stabil och gör inga misstag men det var en hel drös engelsmän som spelade väldigt bra fotboll och därför väljer jag en av dem. Glen Johnson hotade flera gånger från sin högerbacksplats, Gerrard gör mål och höjer ofta tempot i ett stundtals seg lagmaskin, John Terry gör en felfri insats och Ashley Cole plockade bort Landon Donovan effektivt. Den som höjer sig över mängden var för mig Emile Heskey som snyggt spelar fram till 1-0 målet, vinner nickduell efter nickduell mot huvudspelskompetenta mittbackar och etablerar bollen i farliga zoner, något som Frankrike saknade mot Uruguay. Matchens Lirare: Emile Heskey.
Anledningen att jag håller på England beror till stor del på tradition. Länge har det inhemska svenska spelsystemet färgats av engelsk struktur och det är så många av oss lärt sig att spela fotboll: press/täckning samt defensiv sida om sin motståndare i försvarsspelet och enkla passningar med intensiva löpningar i anfallsspelet. Tidigare har jag fått nöjet att se hur Fulham FC arbetar vid deras ungdomsakademi och i juli lämnar jag vackra Skåne för två veckor i London där jag kommer att få se hur Chelsea FC arbetar - förhoppningsvis är England kvar i turneringen då, jag hoppas och tror. England är skapare av det vackra spelet och har spridit det över världen (t ex Charles Miller i Brasilien), ofta förekommer det debatter gällande om det engelska spelsättet blivit utdaterat och förlegat - efter vad jag har sett så vet jag att vi i Sverige fortfarande kan lära oss enormt mycket och att deras system fortfarande är mest värt att eftersträva, inte det kortpassningsspel som finns i Spanien, fuskfotbollen i Portugal eller drivningsfotbollen i Brasilien.
Heta matcher idag också, även om Algeriet - Slovenien är ganska sömnig. Tycker att det är en rolig anekdot att Algeriets lagkapten Manzouri är för dålig för att starta, kanske en felprioritering från Algeriets stab...? Vi får väl se!
[NJKC]
Dag 2: El Diego vs Lasse Lagos
Matcherna idag har skiljt sig stort från de igår. Samma turnering, men mycket mera fart och skönlir. Har suttit fastklistrad vid TV'n i väldigt gott sällskap och det ska bli extremt underhållande att se England - USA ikväll som rent historiskt kan betyda mycket.
Sydkorea - Grekland 2-0, Port Elisabeth Stadium. Underhållningsvärde: 4 av 5 vuvuzelor.
Sydkorea chockade oss alla när de för åtta år sen charmade sig genom VM och knep en fjärdeplats som första asiatiska lag någonsin. Många spekulerar om domarinsatserna vid Italien och Spanien matcherna men de har jag glömt bort, vill minnas att Sydkorea förtjänade sin semifinalplats genom sitt respektlösa spel och extremt konditionsstarka lag. Idag gör de två mål: det första på hörna (!) och det andra efter en horribel mottagning av backen Vyntra där Parks soloprestation sammanfattar matchen: sydkoreanerna sprang och grekerna hann inte med.
Grekland har man numera en grundläggande respekt för tack vare deras EM seger -04, det var alltså två forna skrällag som kämpade mot varandra. Däremot har Rehagel lämnat Hellas mer att önska under de senaste åren där kraven på organisationen i försvarsspelet minskat och respektlösheten på fasta situationer har försvunnit. Jag höll såklart koreanerna som favorit eftersom man vet att de alltid kan lägga i en högre växel. Jag imponerades stort av deras vilja att driva, ytterbackarna Cha Du-Ri och Lee Young-Pyo kan mycket väl tas ut i världslaget om de kan fortsätta ånga på i samma anda genom hela turneringen; vill påminna er om att Du-Ri har varit en etablerad spelare i Bundesliga under flera säsonger och att Young-Pyo länge var Tottenhams förstaval som vänsterback innan han blev lagkamrat med Chippen i Al-Hilal.
Asiens största stjärna har han blivit kallad av många och idag visar verkligen Ji-Sun Park vilken bra spelare han är. Vad Park gör som många innermittfältare är för bekväma för är att ta jobbiga löpningar in bakom motståndarnas ytterbackar; det lämnar en enorm central yta som fylls genom att forward möter samtidigt som motståndarnas ytterback, mittback och innermittfältare vill täta den yta som Park löper mot. Jag har alltid känt att han är underskattad och i ett lag som förväntar sig mycket av honom kan han glänsa som lagkapten, spelmotor och finlirare. Matchens Lirare: Ji-Sun Park.
Argentina - Nigeria 1-0, Ellis Park Stadium. Underhållningsvärde: 4 av 5 vuvuzelor.
En på förhand hypad match, mycket tack vare den svenska pressen som gärna involverar oss i turneringen genom de svenska förbundskaptenerna Lars Lagerbäck och Sven-Göran Eriksson samt att Maradona är som han är: högljudd och gestikulerande. Att Argentina tar ledningen och behåller den överraskar inte många, inte mig heller men jag förvånas däremot över att backen Heinze inleder detta offensiva lags målskytte och att de inte gör ett spelmål under 90 minuter. De har en fenomenal offensiv kraft men idag vågar jag påstå att Messi levererade guld medan de flesta andra tittade på. Higuain och Tévez får godkänt men de bländar inte oss åskådare direkt.
The Super Eagles spelar upp sig i andra halvlek. De har en storspelande målvakt i Enyeama och när Argentina inte ställer om sitt försvarsspel tillräckligt fort fick inhoppande Uche, Odemwingie och Martins plötsligt ytor att jobba på, tyvärr är de inga kända avslutare, det visas verkligen idag. Lagerbäck var såklart besviken, men drömmen lever för de imponerade mer än Grekland och det mot en svårare motståndare. Det Nigeria behöver inför nästa match kan vara att ta in en målskytt, som Kanu, så att de kan omsätta en av sina många målchanser - allt för att folket ska få fira som de förtjänar, härliga supportrar har Nigeria!
Den israeliska ligan måste hålla hög klass med tanke på att Enyeama avvärjer Messi gång på gång. Vilken spänst och timing! Denne målvakt tackar God Almighty och det tycker väl vi i Sverige är konstigt, men hur ofta räddar vi skott från Messi? Matchens Lirare: Vincent Enyeama.
Ikväll spelar England, efter matchen kommer jag såklart att förklara varför jag väljer att stötta just dem under denna turnerings gång, och även analysera matchen mot the Yankees.
[NJKC]
Sydkorea - Grekland 2-0, Port Elisabeth Stadium. Underhållningsvärde: 4 av 5 vuvuzelor.
Sydkorea chockade oss alla när de för åtta år sen charmade sig genom VM och knep en fjärdeplats som första asiatiska lag någonsin. Många spekulerar om domarinsatserna vid Italien och Spanien matcherna men de har jag glömt bort, vill minnas att Sydkorea förtjänade sin semifinalplats genom sitt respektlösa spel och extremt konditionsstarka lag. Idag gör de två mål: det första på hörna (!) och det andra efter en horribel mottagning av backen Vyntra där Parks soloprestation sammanfattar matchen: sydkoreanerna sprang och grekerna hann inte med.
Grekland har man numera en grundläggande respekt för tack vare deras EM seger -04, det var alltså två forna skrällag som kämpade mot varandra. Däremot har Rehagel lämnat Hellas mer att önska under de senaste åren där kraven på organisationen i försvarsspelet minskat och respektlösheten på fasta situationer har försvunnit. Jag höll såklart koreanerna som favorit eftersom man vet att de alltid kan lägga i en högre växel. Jag imponerades stort av deras vilja att driva, ytterbackarna Cha Du-Ri och Lee Young-Pyo kan mycket väl tas ut i världslaget om de kan fortsätta ånga på i samma anda genom hela turneringen; vill påminna er om att Du-Ri har varit en etablerad spelare i Bundesliga under flera säsonger och att Young-Pyo länge var Tottenhams förstaval som vänsterback innan han blev lagkamrat med Chippen i Al-Hilal.
Asiens största stjärna har han blivit kallad av många och idag visar verkligen Ji-Sun Park vilken bra spelare han är. Vad Park gör som många innermittfältare är för bekväma för är att ta jobbiga löpningar in bakom motståndarnas ytterbackar; det lämnar en enorm central yta som fylls genom att forward möter samtidigt som motståndarnas ytterback, mittback och innermittfältare vill täta den yta som Park löper mot. Jag har alltid känt att han är underskattad och i ett lag som förväntar sig mycket av honom kan han glänsa som lagkapten, spelmotor och finlirare. Matchens Lirare: Ji-Sun Park.
Argentina - Nigeria 1-0, Ellis Park Stadium. Underhållningsvärde: 4 av 5 vuvuzelor.
En på förhand hypad match, mycket tack vare den svenska pressen som gärna involverar oss i turneringen genom de svenska förbundskaptenerna Lars Lagerbäck och Sven-Göran Eriksson samt att Maradona är som han är: högljudd och gestikulerande. Att Argentina tar ledningen och behåller den överraskar inte många, inte mig heller men jag förvånas däremot över att backen Heinze inleder detta offensiva lags målskytte och att de inte gör ett spelmål under 90 minuter. De har en fenomenal offensiv kraft men idag vågar jag påstå att Messi levererade guld medan de flesta andra tittade på. Higuain och Tévez får godkänt men de bländar inte oss åskådare direkt.
The Super Eagles spelar upp sig i andra halvlek. De har en storspelande målvakt i Enyeama och när Argentina inte ställer om sitt försvarsspel tillräckligt fort fick inhoppande Uche, Odemwingie och Martins plötsligt ytor att jobba på, tyvärr är de inga kända avslutare, det visas verkligen idag. Lagerbäck var såklart besviken, men drömmen lever för de imponerade mer än Grekland och det mot en svårare motståndare. Det Nigeria behöver inför nästa match kan vara att ta in en målskytt, som Kanu, så att de kan omsätta en av sina många målchanser - allt för att folket ska få fira som de förtjänar, härliga supportrar har Nigeria!
Den israeliska ligan måste hålla hög klass med tanke på att Enyeama avvärjer Messi gång på gång. Vilken spänst och timing! Denne målvakt tackar God Almighty och det tycker väl vi i Sverige är konstigt, men hur ofta räddar vi skott från Messi? Matchens Lirare: Vincent Enyeama.
Ikväll spelar England, efter matchen kommer jag såklart att förklara varför jag väljer att stötta just dem under denna turnerings gång, och även analysera matchen mot the Yankees.
[NJKC]
Dag 1: Vuvuzelor och The Tshabalala Dance
Jag kastade i mig mina friterade räkor och haltade ut från restaurang Yun-Li med sötsur sås krypande från mungipan - aldrig i helvete att jag missar öppningsceremonien! Bråttom var det men när jag satt mig ner för att se den så blev jag genast sömning. Den var inte särskilt spektakulär eller väldigt "färgsprakande" som vissa påstår, den var mest "helt okej". Ett stort minus var att det inte var fullsatt utan att folk trillade in lite allteftersom - är det Afrikas första VM så borde väl det synas på läktarna? Lite tråkigt att Mandela inte talade men samtidigt; fotboll ska inte vara poliktiskt färgad och jag är inget fan av att de ska tala vid sådana här evenemang även när det gäller en fantastisk ledare. Vi fick i vart fall höra Sepp Blattar snacka, och det lockar alltid till skratt...
Vill påpeka vad alla redan vet: vuvuzelor är skitjobbiga. There, I said it! Fan ta mannen som skapade den och fan ta de som tycker att det är roligt att blåsa i dem hela tiden, man kan lika gärna dra igång musik istället så att hela matchen ser ut som ett montage istället för en livesändning. Förstår att Jihde bröt en i småbitar.
Sydafrika - Mexiko 1-1, Soccer City. Underhållningsvärde: 3 vuvuzelor av 5.
Öppningsmatchen mellan värdnationen Sydafrika och Mexiko var bra. Mexiko var starkast initialt och utnyttjade gång på gång Sydafrikas nonchalanta press i luckan mellan forward (Mphela) och släpande forward (Peinar) där Rafa Marquez kunde vända upp och slå flera precisa passningar, Franco gjorde sånär mål på ett anfall som startats genom Rafa. Efterhand så började luckorna bakom Mexikos offensiva ytterbackar bli så stora att Sydafrikas fyra kantspringare kunde avancera i tunga löpningar, högerbacken Gexa var fri flera gånger och borde fått fler passningar samtidigt som Tshabalala kunde stänka in ledningen en bit in på andra halvlek. Tshabalalas dans måste slå på diskoteken runtom i världen, den är både enkel och cool, som målgest är den redan klockren och kommer säkert att visas om och om igen. Tyvärr stannade Bafana Bafana's fest av när Gauthémoc Blanco kom in och levererade lobbar, genomskärare och chippar. Blanco var den som etablerade Mexikos anfallsspel utanför Sydafrikas straffområde och det blev till sist ett mål när Mokoena inte hängde med i offsidefällan så att Marquez puttade in kvitteringen.
Gio Dos Santos såg pigg ut och får på två klockrena skott där målvakten Khune verkligen var på alerten, till skillnad från Pérez i den mexikanska buren - kan inte fatta att han står i VM med den osäkerheten. Det konstiga är att äldre målvakter (Pérez är 37 år gammal) rent generellt inte brukar vara så ryckiga, de har lärt sig att stå rätt placerade. Pérez stod däremot inte rätt på varken hörnor eller inlägg och det får mig att tro att en mexikansk skräll är omöjlig. Sydafrika var skrämda i början och förlorade många offensiva och defensiva en mot en situationer, mestadels på grund av att de blev stillastående. När medspelarna började ge alternativ med sina löpningar blev det en helt annan fart i benen på värdnationen. Jag känner att det oavgjorda resultat var rättvist samtidigt som det ger mig förhoppningar om att Sydafrika kan åstadkomma mer.
Matchen var svängig och det skapades många bra målchanser. I den första halvleken är det nervöst i främst Sydafrika men i den andra halvleken tar de ett par steg upp i banan och höjer sig, bland de som stack ur mängden tyckte jag var deras ensamme forward Mphela (fd 60 meterslöpare...?) som gör smarta löpningar, enkla passningar och sånär blir matchhjälte när han prickar stolpen i friläget i den 89e minuten. Matchens Lirare: Kathlego Mphela.
Uruguay - Frankrike 0-0, Green Point Stadium. Underhållningsvärde 2 vuvuzelor av 5.
En mållös match är sällan sprakande och detta var inte undantaget som bekräftar regeln. Fransmännen var bleka och Uruguayanerna (blev det rätt...?) var sega i benen och drar på sig en onödig utvisning. Les Bleus har varit i gungning länge inför turneringen och jag har trott hela tiden att de kommer bli VMs stora flopp. Det handlar inte om kvaliteten i truppen, för de har ett av världens bästa landslag, utan enbart om inkompetens från staben: Domenech är en sopa.
Frankrike kunde styra matchen inledningsvis på grund av Uruguays låga försvarsspel men det omsatte fransmännen inte i riktiga målchanser, bortsett från den i den sjunde minuten signerad Ribéry. Istället visade Uruguay sin list i omställningsspelet där de började kontra med, för fransmännen, överraskande speed. Inga mål dock men Forlán och Suarez kan mot sämre motstånd säkert förvalta det bättre. Jag tror att Frankrike hade mått bra av ett byte i halvtid, de offensiva mittfältarna i Gourcuff/Diaby tog lite väl lång tid på sig med bollen samtidigt som Anelka inte gör många rätt under matchen.
Lodeiro ville tydligen sparka loss foten från Sagna's ben och det tycker vi inte om att se. Glad att domaren tar sitt ansvar och ger honom två gula istället för att fega ur. I den andra halvleken övergav Uruguay sitt defensiva spel stundtals och kunde istället börja hota Lloris i fransoskassen, men återigen: inga mål. Roligt att Allsvensken Eguren kom in, fast han hade inte så mycket tid på sig att göra något vettigt. De sista fem minuterna närmar sig således fransmännen utan att egentligen hota. Lite roligt att Thierry "La Main" Henry försökte få till en straff för hands...
En ganska torftig match där man kan berömma kämpainsatser och fysiskt spel: Toulalan är en krigare och kan vara den ledare som Frankrike behöver i det defensiva arbetet när de offensiva spelarna inte gör vad de ska. Matchens Lirare: Toulalan.
VIll passa på att berömma domarna, fan vad skönt att de redan satt exempel och visat vilka som bestämmer samtidigt som de för en dialog med spelarna: Kudos!
[NJKC]
Vill påpeka vad alla redan vet: vuvuzelor är skitjobbiga. There, I said it! Fan ta mannen som skapade den och fan ta de som tycker att det är roligt att blåsa i dem hela tiden, man kan lika gärna dra igång musik istället så att hela matchen ser ut som ett montage istället för en livesändning. Förstår att Jihde bröt en i småbitar.
Sydafrika - Mexiko 1-1, Soccer City. Underhållningsvärde: 3 vuvuzelor av 5.
Öppningsmatchen mellan värdnationen Sydafrika och Mexiko var bra. Mexiko var starkast initialt och utnyttjade gång på gång Sydafrikas nonchalanta press i luckan mellan forward (Mphela) och släpande forward (Peinar) där Rafa Marquez kunde vända upp och slå flera precisa passningar, Franco gjorde sånär mål på ett anfall som startats genom Rafa. Efterhand så började luckorna bakom Mexikos offensiva ytterbackar bli så stora att Sydafrikas fyra kantspringare kunde avancera i tunga löpningar, högerbacken Gexa var fri flera gånger och borde fått fler passningar samtidigt som Tshabalala kunde stänka in ledningen en bit in på andra halvlek. Tshabalalas dans måste slå på diskoteken runtom i världen, den är både enkel och cool, som målgest är den redan klockren och kommer säkert att visas om och om igen. Tyvärr stannade Bafana Bafana's fest av när Gauthémoc Blanco kom in och levererade lobbar, genomskärare och chippar. Blanco var den som etablerade Mexikos anfallsspel utanför Sydafrikas straffområde och det blev till sist ett mål när Mokoena inte hängde med i offsidefällan så att Marquez puttade in kvitteringen.
Gio Dos Santos såg pigg ut och får på två klockrena skott där målvakten Khune verkligen var på alerten, till skillnad från Pérez i den mexikanska buren - kan inte fatta att han står i VM med den osäkerheten. Det konstiga är att äldre målvakter (Pérez är 37 år gammal) rent generellt inte brukar vara så ryckiga, de har lärt sig att stå rätt placerade. Pérez stod däremot inte rätt på varken hörnor eller inlägg och det får mig att tro att en mexikansk skräll är omöjlig. Sydafrika var skrämda i början och förlorade många offensiva och defensiva en mot en situationer, mestadels på grund av att de blev stillastående. När medspelarna började ge alternativ med sina löpningar blev det en helt annan fart i benen på värdnationen. Jag känner att det oavgjorda resultat var rättvist samtidigt som det ger mig förhoppningar om att Sydafrika kan åstadkomma mer.
Matchen var svängig och det skapades många bra målchanser. I den första halvleken är det nervöst i främst Sydafrika men i den andra halvleken tar de ett par steg upp i banan och höjer sig, bland de som stack ur mängden tyckte jag var deras ensamme forward Mphela (fd 60 meterslöpare...?) som gör smarta löpningar, enkla passningar och sånär blir matchhjälte när han prickar stolpen i friläget i den 89e minuten. Matchens Lirare: Kathlego Mphela.
Uruguay - Frankrike 0-0, Green Point Stadium. Underhållningsvärde 2 vuvuzelor av 5.
En mållös match är sällan sprakande och detta var inte undantaget som bekräftar regeln. Fransmännen var bleka och Uruguayanerna (blev det rätt...?) var sega i benen och drar på sig en onödig utvisning. Les Bleus har varit i gungning länge inför turneringen och jag har trott hela tiden att de kommer bli VMs stora flopp. Det handlar inte om kvaliteten i truppen, för de har ett av världens bästa landslag, utan enbart om inkompetens från staben: Domenech är en sopa.
Frankrike kunde styra matchen inledningsvis på grund av Uruguays låga försvarsspel men det omsatte fransmännen inte i riktiga målchanser, bortsett från den i den sjunde minuten signerad Ribéry. Istället visade Uruguay sin list i omställningsspelet där de började kontra med, för fransmännen, överraskande speed. Inga mål dock men Forlán och Suarez kan mot sämre motstånd säkert förvalta det bättre. Jag tror att Frankrike hade mått bra av ett byte i halvtid, de offensiva mittfältarna i Gourcuff/Diaby tog lite väl lång tid på sig med bollen samtidigt som Anelka inte gör många rätt under matchen.
Lodeiro ville tydligen sparka loss foten från Sagna's ben och det tycker vi inte om att se. Glad att domaren tar sitt ansvar och ger honom två gula istället för att fega ur. I den andra halvleken övergav Uruguay sitt defensiva spel stundtals och kunde istället börja hota Lloris i fransoskassen, men återigen: inga mål. Roligt att Allsvensken Eguren kom in, fast han hade inte så mycket tid på sig att göra något vettigt. De sista fem minuterna närmar sig således fransmännen utan att egentligen hota. Lite roligt att Thierry "La Main" Henry försökte få till en straff för hands...
En ganska torftig match där man kan berömma kämpainsatser och fysiskt spel: Toulalan är en krigare och kan vara den ledare som Frankrike behöver i det defensiva arbetet när de offensiva spelarna inte gör vad de ska. Matchens Lirare: Toulalan.
VIll passa på att berömma domarna, fan vad skönt att de redan satt exempel och visat vilka som bestämmer samtidigt som de för en dialog med spelarna: Kudos!
[NJKC]
VM 2010
Detta är ett kort inlägg eftersom tidsbrist är det jag haft mycket av på sistone: har jobbat mycket som vikarie, varit ett powerhouse i skolan och Skåneboll kommer få betala ut en fet peng åt mig denna månad. Nu är jag glad eftersom min rygg har blivit tillrättad och nu har jag tid över att göra det jag gillar mest: analysera fotboll.
VM drar äääntligen igång idag, invigningen kommer bli jätterolig och de första två matcherna känns som ett smakprov inför vad som komma skall. Jag tror och hoppas på både Sydafrika och Uruguay men favoritskapet ligger inte på dem. Jag tror att Uruguay med sitt heta anfallspar i Forlán och Suaréz kan komma långt i år och första steget blir ett Frankrike i gungning.
Jag kommer att stötta England, motiveringen dröjer till inför deras match mot USA imorgon och den kommer både vara precis och övertygande ; )
[NJKC]
VM drar äääntligen igång idag, invigningen kommer bli jätterolig och de första två matcherna känns som ett smakprov inför vad som komma skall. Jag tror och hoppas på både Sydafrika och Uruguay men favoritskapet ligger inte på dem. Jag tror att Uruguay med sitt heta anfallspar i Forlán och Suaréz kan komma långt i år och första steget blir ett Frankrike i gungning.
Jag kommer att stötta England, motiveringen dröjer till inför deras match mot USA imorgon och den kommer både vara precis och övertygande ; )
[NJKC]